staket
Så minskar utrymmet för människorättsförsvarare

Kristna Fredsrörelsen kan i sitt arbete se hur samma strategier återkommer för att tysta människorättsförsvarare på flera ställen i världen. Fallen nedan vittnar om hot, smutskastning, kriminalisering och våld.

Genom fysisk medföljning, politisk påverkan, informationsspridning  och säkerhetsutbildningar skapar Kristna Fredsrörelsen skydd och ökar handlingsutrymme för människorättsförsvarare i Colombia, Guatemala och Mexiko. Här är ett urval av de fall vi arbetar med som alla vittnar om att utrymmet för människorättsförsvarare som påtalar orättvisor krymper kraftigt. Genom sitt arbete vill Kristna Fredsrörelsen bidra till att omvärlden reagerar så att skyldighetsbärarna i respektive land skyddar sin befolkning och står upp för mänskliga rättigheter.

Colombia

I slutet av november i år skrevs det justerade fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan under. I dagarna har president Juan Manuel Santos tagit emot Nobels fredspris för sina insatser för att nå en förhandlad lösning på den över femtio år långa väpnade konflikten. Trevande fredssamtal har även påbörjats med landets andra största gerillagrupp, ELN. Det är en positiv utveckling, men samtidigt varnar allt fler för en våg av våld och attacker mot regionala och lokala ledare. Enligt UNHCR i Colombia har 13 ledare i folkrörelser mördats sedan slutet av september och flera har attackerats.

En av de som lever med en ständig hotbild och därför har medföljning av Kristna Fredsrörelsen i Colombia är Isabel Zuleta, språkrör för organisationen Ríos Vivos Antioquia (De levande floderna i Antioquia). Organisationen arbetar för att uppmärksamma de negativa effekterna på miljön vid bygget av ett stort statligt vattenkraftverk i norra Colombia. De har också rapporterat om  kränkningar av mänskliga rättigheter kopplade till bygget.

isabel-mrva-1

Förutom att Isabel och andra ledare mottagit hot, så har hon också fått flera rättsprocesser emot sig som drivs av statliga aktörer. Hon anklagas av den lokala åklagarmyndigheten för bland annat uppvigling, störande av allmän ordning och stöld. Isabel säger att alla dessa processer tar mycket tid och energi från hennes arbete: -”Jag har valt att ägna mig åt en kollektiv kamp, men det här gör att jag blir upptagen med andra frågor och med att tänka på min egen personliga frihet.  Det är en del av en medveten strategi för att splittra vårt arbete som organisation och få bort fokus från att försvara naturresurser och miljörättigheter.  Det sliter också på mig personligen. De försöker undergräva mig och andra kvinnliga ledare. När polisens insatsstyrka grep oss tog de kort på våra intima kroppsdelar och var väldigt hotfulla mot oss kvinnor.  De använder sig av genusbaserat våld för att skrämma oss”.

Isabel Zuletas situation är bara ett exempel bland många på hur handlingsutrymet minskas för människorättsförsvarare och ledare för folkrörelser. I Colombia fortsätter systematiska kränkningar av yttrandefriheten, föreningsfriheten och demonstrationsrätten, i skuggan av det uppmärksammade fredsavtalet. 

Guatemala 

Natten till lördagen den 17 september låg Angelica Choc och två av hennes barn och sov när de plötsligt väcktes av att någon sköt mot deras hem. Det finns starka misstankar om att dådet skedde i syfte att skrämma Angelica till tystnad i och med att hon är målsägare i ett rättsfall mot den före detta säkerhetschefen för gruvbolaget Compania Guatemalateca de Niquel, CGN. I september 2009, när gruvbolaget ägdes av det kanadensiska företaget Hudbay Minerals, mördades Angelicas make och den före detta säkerhetschefen misstänks vara skyldig.

isabel-choc

Detta är inte isolerat fall, utan bekräftar både den nationella och den globala statistiken. Enligt Michel Forst, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare, var år 2015 globalt sett det dödligaste året hittills för människor som engagerar sig för rätten till mark och försvar av naturresurser (sedan statistik började föras). Den ökande globala efterfrågan på livsmedel, bränsle och råvaror har ökat trycket på kampen om marken och leder ofta till dödliga konflikter där polis, privata säkerhetsvakter eller lönnmördare används för att tysta motståndet. Detsamma gäller i Guatemala där förvisso antalet attacker mot människorättsförsvarare har minskat de senaste två åren, men där förövarna har bytt taktik och numera genomför mer våldsamma dåd. Människorättsorganisationen UDEFEGUA har mellan januari och november i år hittills dokumenterat 14 mord och sju mordförsök på människorättsförsvarare och huvuddelen av dem har skett mot människorättsförsvarare som kämpar för rätten till mark och försvar av naturresurser. Under 2014 dokumenterades sju mord och 2015 miste tolv människor sina liv i kampen för mänskliga rättigheter vilket visar på en oroväckande trend av ökat antal dödliga attacker.

Det är först och främst den Guatemalanska statens skyldighet att skydda sina invånare som kämpar för mänskliga rättigheter, men även det internationella samfundet har ett stort ansvar att leva upp till. I Angelica Chocs fall så hade den svenska staten investeringar i Hudbay Minerals genom AP-fonderna (Allmänna Pensionsfonderna) när hennes man blev mördad och i flera andra fall i Guatemala där mord på människorättsförsvarare har rapporterats har AP-fonderna haft investeringar. Med Michel Forsts ord bör vi lyssna på dem som uppmärksammar oss på miljökatastrofer, klimatförändringar och oansvarig rovdrift på naturresurser, inte trycka ned dem. Michel Forst påminner oss också om att vi genom Parisavtalet har vidtagit konkreta åtgärder för att skydda vår planet, men nu är det dags att vi också börjar skydda de hjältar som dag för dag står i främsta ledet i kampen för vår framtid. Det är svårt att inte hålla med.

Mexiko

Flera församlingar, kloster, präster och nunnor inom den katolska kyrkan är starka röster för de mänskliga rättigheterna i landet. Urfolksprästen och en av ledarna för folkrörelsen El Pueblo Creyente (”Det troende folket”), Marcelo Pérez Pérez, är en av dessa röster, men är också en av många som kan vittna om farorna med att vara präst och socialt engagerad.

Under de fyra senaste åren har 15 katolska präster mördats i Mexiko. Bara under september i år mördades tre präster, två av dem i delstaten Veracruz och en i delstaten Michoacán.

”Jag ser det som ett hot mot alla präster i Mexiko,” säger Marcelo. ”Det är en varningssignal.”

Marcelo är verksam som präst i samhället Simojovel, i delstaten Chiapas, i södra Mexiko. Marcelo är konstant övervakad. Det finns alltid någon som står utanför kyrkan i Simojovel där han arbetar. De vet när han kommer och de följer efter honom när han går, men på avstånd. Marcelo har lärt sig att känna igen vilka de är. Han berättar att det allt som oftast finns en bil, eller en motorcykel, som följer efter honom under hans resor i delstaten.

prallen

Marcelo och medlemmar i Pueblo Creyente medföljs av Kristna Fredsrörelsen sedan drygt ett år tillbaka på grund av de hot och risker de utsatts för på grund av sitt arbete. Genom fredliga demonstrationer, så kallade pilgrimsvandringar, började de höja sina röster mot olika problem i samhället, såsom korruption och inskränkningar av urfolks rättigheter. Snabbt därefter kom också hoten. Smutskastningskampanjer i sociala medier och lokala tidningar. Till och med dödshot, med kravet om att Marcelo och hans församling skulle sluta engagera sig.

“Vi strävar efter att organisera samhällena för att skapa vår autonomi. Att våra rättigheter som ursprungsfolks erkänns. Vi måste förena våra röster för att försvara våra skogar och floder. Vi kräver att staten stoppar utvinningen av naturresurser och de storskaliga ekonomiska projekt som har införts utan att rådfråga oss,” säger Marcelo till tidningen Proceso i samband med den senaste pilgrimsvandringen.