Soraya Gutierrez CAJAR
”Kyrkorna i Sverige kan hjälpa fredsprocessen i Colombia”

Kyrkornas globala vecka den 18-25 november handlar i år om ”Vem får höras” och hur civilsamhällets utrymme att arbeta för mänskliga rättigheter trycks tillbaka i många länder. Möt Soraya Gutíerrez, som i årtionden stått upp mot mäktiga intressen i Colombia.

Soraya Gutíerrez har under 27 år arbetat för advokatkollektivet Colectivo de Abogados José Alvear Restrepo i Colombia. Organisationen grundades för 40 års sedan för att företräda offer för brott mot mänskliga rättigheter, och är sedan länge en referenspunkt i landet. Ofta räcker det att referera till ”kollektivet” för att folk som förstå vilken organisation som avses.

– Vi inriktar oss på människor som drabbats av brott som staten ligger bakom. De är de mest utsatta, när den stat som har till uppgift att skydda dem istället blir förövare, säger Soraya Gutíerrez.

Förutom att driva rättsfall stödjer kollektivet på olika sätt andra organisationer, till exempel genom utbildning i mänskliga rättigheter. Ett arbete som utmanar mäktiga intressen, vilka gör sitt bästa för att göra livet svårt för advokaterna.

Kollektivet får därför sedan många år skyddsåtgärder av staten i form av livvakter, säkerhetsdörrar och bepansrade bilar. De mest utsatta medlemmarna skyddas av internationella observatörer från Peace Brigades International (PBI), som liksom Kristna Fredsrörelsen arbetar med metoden preventiv närvaro för att minska hoten mot människorättsförsvarare och öka deras handlingsutrymme.

Den allvarligaste incident som drabbat Soraya Gutíerrez personligen skedde 2003.

– Jag kom hem till min bostad sent på natten när två bilar dök upp. Två personer med automatvapen klev ur och stegade fram till min bil. Jag minns att jag frågade mig om glaset verkligen skulle hålla för ett skott. Medan jag tryckte gasen i botten och körde därifrån hörde jag en smäll. Men senare såg jag att skadan snarare tydde på att de slagit mot bilen med vapnen.

Attacken följdes av en formidabel kampanj av hotfulla telefonsamtal. Bland annat lät personerna i luren veta att de kontrollerade hur hennes dotter rörde sig. En gång fick hon en styckad docka på posten.

Långt senare fick hon reda på att det var den dåvarande säkerhetspoliser DAS som låg bakom hoten. Om det även var DAS som attackerade henne i bilen vet hon dock inte. DAS upplöstes 2011 när dess arbetsmetoder blev kända.

Numera begränsas kollektivets handlingsutrymme i första hand genom anonyma hot och förtal.

– Myndigheterna har fortfarande svårt att förstå att vårt arbete är legitimt. Många makthavare ser oss fortfarande som ”en inre fiende” som för ett ”juridiskt krig”, säger Soraya Gutíerrez.

För lokala sociala rörelser på landsbygden är dock situationen på många håll i landet svår, två år efter att fredsavtalet mellan regeringen och landets största gerilla – Farc – undertecknades.

– Vi i kollektivet stödjer fredsavtalet, för det räddar liv. Gerillamedlemmar och soldater dör inte längre i längre i strid som förut, inte heller civila. Men morden på lokala sociala ledare har ökat.

En orsak till våldet är att när Farc lade ner vapnen så uppstod ett tomrum som snabbt fylldes av andra grupper: den mindre gerillan ELN, organiserad brottslighet och nya paramilitära grupper. En annan orsak är att fredsavtalet innebar en möjlighet för personer som berövats sin mark under den väpnade konflikten att försöka återta den.

För tillfället är Soraya Gutíerrez – som detta år är kollektivets ordförande – på besök i Stockholm för att hålla föreläsningar och ha möten med Sida och utrikesdepartementet.

– Vi vill försäkra oss om att det internationella samfundet fortsätter att bevaka Colombia.

I augusti i år tillträdde en ny president – Ivan Duque – som är kritisk mot fredsavtalet och nu visar klart mindre politisk vilja än sin företrädare att implementera det. Han har också fryst förhandlingarna med ELN-gerillan. Detta i kombination med våldet mot lokala människorättsförsvarare gör framtiden osäker.

Soraya Gutíerrez ser en särskild roll som kyrkor och samfund kan spela för fredsprocessen och för människorättsförsvarares handlingsutrymme. Den katolska kyrkan i Colombia stödde fredsprocessen, men många evangeliska kyrkor gjorde det inte.

Ett argument som konservativa makthavare använde mot fredsavtalet var att det innehöll formuleringar om genusperspektiv och HBTQ-personer rättigheter.

– Även många katolska präster på lokal nivå talade illa om fredsavtalet. Jag tänker mig att svenska kyrkor borde kunna tala med sina motsvarigheter i Colombia för att sätta press på dem att se till att fredsavtalets innehåll blir verklighet, säger Soraya Gutíerrez.