Lär dig om ickevåld - Kristna Fredsrörelsen

Lär dig om ickevåld

För att fånga hela innebörden av ickevåld delar vi upp det i tre kategorier: Ickevåldets principer, metoder, och livsstil.

Ickevåldets principer

En respekt för motståndaren – att se alla i konflikten som medmänniskor. Advokaten, politikern och den andlige ledaren Mahatma Gandhi vägrade att se någon som sin fiende, eftersom det ordet separerar oss från varandra.

En vägran att skada eller förnedra andra människor – om lidande är oundvikligt, ska jag kunna ta det på mig själv, hellre än att skada någon annan. På det sättet kan jag sätta stopp för våldets spiral. Då eskalerar inte våldet.

En övertygelse att var och en kan förändras – att det finns något gott i alla. Enligt kristendomen är vi alla Guds avbild vilket betyder att alla människor har något av Gud i oss.

Medlen måste stämma överens med målet – dvs. om vi vill ha fred måste vi göra det fredligt. Det går inte att bomba ett land till demokrati till exempel.

Öppenhet istället för hemlighetsfullhet – i domstolsförhandlingar gav Gandhi allt material om vittnen med mera till motståndarsidan. Det började sedan britterna också göra.

Att söka konflikternas centrum – ickevåldspraktik är att alltid aktivt adressera konflikter och orättvisor och omforma dem till något gott, istället för att sopa dem under mattan,

Att bygga det goda samhället – ickevåld är inte bara att göra motstånd mot det onda utan också att bygga upp det som är gott. Gandhi kallade det det ”konstruktiva programmet”.

Ickevåldets politik

Ickevåldets metoder. Gene Sharps trilogi ”The politics of nonviolent action” (Ickevåldets politik) är säkerligen den mest detaljerade genomgången av ickevåldsmetoder som finns. Den kom ut 1973 och är översatt till 27 språk, dock ej svenska. I denna trilogi går han igenom 198 olika ickevåldsmetoder. Gene Sharps bok From Dictatorship to Democracy finns översatt till en rad språk hos Albert Einstein Institution – ta gärna del av den och dela till dina bekanta. Sharp delar in ickevåldets metoder i tre huvudkategorier: Protest och övertalning, ickesamarbete och intervention. Nedan nämns lite om varje kategori och några få exempel.

Protest och övertalning

Demonstration – många tillsammans uttrycker tydligt vad de vill genom att vandra ihop. Världens största anti-krigsdemonstration hölls i över 600 städer den 15 februari 2003, mot det förestående kriget i Irak. Över 10 miljoner människor demonstrerade. Denna enorma demonstration, som under några månader föregicks och följdes efter av många andra kring samma fråga, inträffade innan kriget ens hade börjat, något som är unikt i världshistorien.

Ickesamarbete

Gene Sharp delar in ickesamarbete i tre delar:

1) Socialt ickesamarbete: bryter normala sociala relationer och regler, tex. danskarna vägrade att titta på eller tala med nazisterna som ockuperade deras land under andra världskriget.

2) Ekonomiskt ickesamarbete: bojkott och strejk. Bojkott är att vägra köpa en vara eller en tjänst för att markera missnöje med den som säljer den. Bojkotten av sydafrikanska varor under apartheidtiden var en av de absolut största bojkotterna någonsin. Först började individer och organisationer att bojkotta sydafrikanska varor, sedan bojkottade hela stater Sydafrika. Strejk innebär att vägra arbeta. Ett exempel på strejk inträffade under första intifadan (det palestinska upproret) 1987 då de flesta palestinier vägrade att jobba för israeler. Israeliska företag gjorde stora ekonomiska förluster när de inte längre hade tillgång till billig palestinsk arbetskraft, vilket gjorde att ekonomin stannade av.

3) Politiskt ickesamarbete: Vägran att samarbeta. Under andra världskriget vägrade norska lärare att följa den nazistiska läroplanen. De skickades till koncentrationsläger på grund av det, men de flesta togs snart tillbaka när nazisterna förstod att de inte skulle ge upp. Och de fick tillbaka sin norska läroplan.

Kristna Fredsrörelsens observatörer erbjöd internationell medföljning till människorättsförsvarare under de landsomfattande strejkerna i Colombia, sommaren 2021. Här en blockad genomförd i formen av en ”die in” på en av Quibdós gator.

Intervention

Interventioner kan göras genom exempelvis blockader, d.v.s. man gör motstånd mot något ont genom att sitta i vägen. Den 22 april, 2003 satte sig hundratals personer utanför kärnvapenbasen i Faslane, Skottland och blockerade infarten. De blev ivägsläpade av polisen på grund av sin civil olydnads aktion.

Preventiv närvaro innebär att skydda utsatta personer i konfliktområden. Kristna Fredsrörelsen har till exempel fredsobservatörer i konfliktområden i Latinamerika.

Livsstil

Ickevåldet kan också ses som en livsstil. Ickevåldets kraft drabbar ibland människor så djupt att de för alltid känner sig ihopkopplade med ickevåldets väg (däremot inte sagt att man för den skull alltid lyckas med att vara ickevåldslig). Motivationen till att ha denna livsstil kan vara ens religiösa tro, filosofiska eller politiska övertygelse, eller alla dessa tillsammans. Man försöker att leva ickevåldsligt för att man funnit att det är den sannaste vägen. Man ser ingen skillnad på det inre och yttre. Målet är att ickevåldet ska genomsyra allt. Detta är naturligtvis inget som sker automatiskt. Många ickevåldskämpar påpekar att det kräver både utbildning och tålamod. Meditation är ett av verktygen till att nå ickevåld. Dalai Lama – tibetanernas andliga och politiska ledare säger att ”meditation är inre nedrustning”. Det handlar att konfrontera våldet och ondskan inom sig själv – och att hitta meningen i livet för sig själv. Kristna Freds-medlemmen Martin Smedjeback berättar här hur han ägnar all sin tid åt att verka för sitt engagemang.

Har du idéer om vad ickevåld är?

Vi vill gärna att vi tillsammans utökar vår förståelse om vad ickevåld är. Hör därför gärna av dig till oss med dina tankar om ickevåld.