Vår historia

”Vägra vapen” – Bildserie Mikael Ringlander

Medan statskyrkan i Sverige och andra europeiska länder stod sida vid sida med krigsmakterna såg rörelsens grundare det som oförenligt med kristen tro att bära vapen och delta i krig. Då bröt sig 875 personer ur Svenska Freds- och skiljedomsföreningen för att fokusera på vapenvägrarfrågor och vända sig till kyrkorna. Den 15 juni 1919 bildade de Svenska Världsfredsmissionen (SVFM).

Krigföringen  under första världskriget byggde på massmobilisering och allmän värnplikt. Vapenvägran – en civil olydnadshandling som inte sällan straffades med fängelse – blev ett viktigt sätt att ta ställning. Dessutom protesterade man mot den svenska vapenexporten. Båda de ställningstagandena har präglat rörelsens historia och består som viktiga ståndpunkter i rörelsen ännu idag.

Kalla krigets slut lade den allmänna värnplikten på is. Den har idag tinats upp igen, i Sverige och i många andra länder. Samtidigt fortsätter vapenindustrin att växa. Krigen finner nya men inte mindre dödliga former. Utgångspunkten för Kristna Fredsrörelsens arbete är lika relevant idag som i rörelsens begynnelse: allmän och total nedrustning och en värld fri från våld.

Viktiga händelser och årtal i vår historia

1922 ställde Svenska Världsfredsmissionen kravet att byta ut värnplikt mot vårdplikt.

Svenska staten har reglerat vapenexporten sedan 1930-talet. Svenska Världsfredsmissionen riktade protester till regeringen mot Bofors vapenexport.

1931 går Svenska Världsfredsmissionen samman med Kristna Krigstjänstvägrarrörelsen.

Under andra världskriget, 1939-45 , sattes många vapenvägrare i fängelse (50 personer 1942). Svenska Världsfredsmissionen inrättar stödkassa till drabbade familjer.

1963-65 tar Svenska Världsfredsmissionen initiativ till den utredning som bland annat leder till möjligheten att göra vapenfri tjänst. Rörelsen gläds, men driver vidare frågan om att att kunna få vapenfri tjänst utan särskild prövning.

1968 går Svenska Världsfredsmissionen samman med den radikalpacifistiska sektionen av Förbundet för Kristet Samhällsliv, Svenska Försoningsförbundet. Därmed kommer förbundet med i den internationella fredsorganisationen International Fellowship of Reconciliation (IFOR).

1977 byter Svenska Världsfredsmissionen namn till Kristna Fredsrörelsen (KrF).

1981 Deltar Svenska Världsfredsmissionen i en namninsamling som samlar ihop 56.000 namnunderskrifter mot vapenexport. Namnen lämnas till riksdagen.

1980-talet var mycket livaktig och präglades av många manifestationer, föredrag, studieresor, kurser i civil olydnad, kartläggningar av samfundens vapenaktier och mycket mer.

1991 blev det äntligen utdelning för arbetet för vapenfri tjänst utan särskild prövning.

1994-97  börjar Kristna Fredsrörelsen att skicka fredsobservatörer till Guatemala.

Från år 2000 utvidgas arbetet med fredsobservatörer till att även omfatta Mexiko (Chiapas).

2004 inleddes arbetet med internationell medföljning i Colombia.

Under åren 2009-2012 pågår samarbetet och arvsfondsprojektet ”Salaams vänner” tillsammans med Svenska Muslimer för fred och rättvisa.

”Fred, ickevåld och ledarskap” hålls för första gången 2012, i samarbete med Härnösands folkhögskola.

Jonas Jonasson håller föredrag vid Kristna Fredsrörelsens 100-års jubileum på Sigtunastiftelsen

Kristna Fredsrörelsens 100-årsfirande 2019 firades hos vår samarbetspartner Sigtunastiftelsen tillsammans med medlemmar och medföljda fredskämpar från våra programländer i Latinamerika och Afrika. Jonas Jonasson, biskop, forskare och författare, tog med de som samlats på en historisk återblick bland de strömningar som ledde till rörelsens tillblivelse. Här kan du läsa hela föredraget:

Pilgrimsvandring genom Sigtuna 2019. Kristna Fredsrörelsens 100-årsjubileum. Foto: Kalle Jansson, Pråmfilm.

Benjamin Ulbricht vid Kristna Fredsrörelsens 100-årsjubileum 2019. Foto: Kalle Jansson, Pråmfilm.

Brandtal för freden. Martín Nates är direktor för Justapaz, Kristna Fredsrörelsens partnerorganisation i Colombia. Foto: Kalle Jansson, Pråmfilm.