Vad pratas det om i Mexiko?

Kristna Fredsrörelsen är den enda svenska organisationen som på plats arbetar med mänskliga rättigheter i Mexiko. Vår främsta uppgift är att skapa skydd till specifika människorättsförsvarare, våra medföljda, men för att kunna göra det måste vi ständigt hålla oss uppdaterade om vad som händer i landet och i den ofta våldsamma kontexten de verkar i. Oftast når inte viktiga händelser om Mexiko fram i mediebruset så härmed ger vi er en sammanfattning av de viktigaste nyhetshändelserna under den senaste månaden med fokus på mänskliga rättigheter.

Stora protestmarscher mot våld mot kvinnor

Söndagen den 24 april anordnades protestmarscher och manifestationer i 30 av Mexikos 32 delstater för att kräva stopp på det utbredda våldet mot kvinnor samt sexuella trakasserier. I 40 städer över hela landet marscherade tusentals personer simultant under parollen #NosQueremosVivas – vi vill leva. Initiativet som har haft både lokalt och nationellt fokus syftar till att uppmärksamma situationen för kvinnor i Mexiko som har högst statistik i världen över kvinnor som utsätts för våld. Trots ett förmodat stort mörkertal är statistiken minst sagt alarmerande då 63 procent av alla kvinnor äldre än 15 år har utsatts för olika former av våld. Demonstrationerna sker i en tid då allt fler och högre röster höjs mot utbredda trakasserier och för kvinnors rättigheter i Mexiko.

Ung kvinna torterad av militär

Den 15 april började en video spridas på sociala medier där mexikansk militär och polis ses tortera en ung kvinna, bland annat genom att tvinga en plastpåse över hennes huvud så att hon kvävs samtidigt som vapen riktas mot hennes huvud. En enorm kritikstorm blossade upp och satte återigen fokus på ett känsligt tema för mexikanska myndigheter som tidigare avfärdat att tortyr ska förekomma regelbundet bland säkerhetsstyrkorna i landet.

Innehållet i videon som filmades i februari 2015, uppgavs av Mexikos försvarsdepartement ha varit känt sedan i december förra året. De två militärerna som syns i videon ska också ha suttit frihetsberövade i militärfängelse sedan i januari i år för ”ohörsamhet”. Fallet uppdagades kort efter att en rapport från amerikanska utrikesdepartementet släppts, som bland annat riktar stark kritik mot den utbredda straffriheten i Mexiko samt pekar på att polis och militär deltar i grova människorättskränkningar som exempelvis tortyr.

Händelsen har väckt mycket kritik bland organisationer i Mexiko som påpekat att det inte handlar om isolerade fall utan om strukturer inom militären och systematiska övergrepp. Även internationellt har fallet väckt kritik hos bland annat Amnesty International och Human Rights Watch som kallade tortyren i Mexiko för ett ”kroniskt problem” som förekommer på alla nivåer inom polis och militär.

På initiativ från regeringen diskuteras för närvarande ett lagförslag i senaten rörande tortyr som bland annat yrkar på att tortyr ska vara ett brott utan preskriptionstid.

Mödrar till de 43 försvunna studenterna under en demonstreration 8 mars förra året. Foto: © Jorge González/Creative Commons

Ayotzinapa: ”Staten hindrar utredning och undanhåller information”

Versionerna om vad som faktiskt hände de 43 studenterna den där septemberdagen 2014 har ända sedan undersökningarna inleddes skiljt sig åt och ständigt verkar den mexikanska staten och den oberoende gruppen av experter (GIEI för sin spanska stavning), tillsatt av den Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter (IACHR), ha dragit åt sklida håll och fokuserat på olika spår. I den slutgiltiga rapporten från GIEI slås det på nytt fast att tesen som den mexikanska åklagarmyndigheten driver är falsk och att den mexikanska staten, trots utlovat stöd, har motverkat utredningen och undanhållit information.

En av de stora skiljelinjerna i de båda utredningarna har varit kring fynd som åklagarmyndigheten menar tyder på att studenterna fördes till en soptipp där deras kroppar ska ha bränts. En version som de utländska experterna helt har avfärdat baserat på rapporter från den grupp argentinska rättsläkare som arbetar med fallet på begäran av de försvunna studenternas föräldrar.

Inte heller har rekommendationer till den mexikanska staten tagits i åtanke. Att den oberoende grupp av internationella experter som inledde sitt arbete i 2014 inte får sitt mandat förlängt efter den 30 april av den mexikanska regeringen har också setts som ett sätt att hindra utredningen om försvinnandet på lärarstudenterna från Ayotzinapa. Dessutom har GIEI riktat skarp kritik mot den mexikanska regeringen för att på systematiskt vis ha försökt skrämma och misskreditera dem på ett sätt som har försvårat deras arbete avsevärt. När de nu lämnar landet om några dagar uttrycker de stark oro för de försvunna studenternas familjer och deras framtida säkerhet.

Julius Copcutt, fredsobservatör i Mexiko

Resumen en español: Aquí hacemos un resumen breve de algunos hechos recientes en México relacionados con derechos humanos; las marchas que se realizaron en todo el país el 24 de abril bajo la demanda #nosqueremosvivas, el uso de tortura por fuerzas estatales revelados por un video, y actualizando la situación en el caso de Ayotzinapa y los estudiantes desaparecidos. Muchas veces estas noticias no alcanzan Suecia y con esta actualización queremos invitar al público sueco a conocer más de los temas actuales en México.