FN besökte Mexiko för att ta upp vittnesmål om urfolks situation

FN:s speciella rapportör om urfolks rättigheter anländer till Candelaria i Chiapas. Foto: Victoria Särnhult

Den 14 november mottogs FNs speciella rapportör om urfolks rättigheter, Victoria Tauli-Corpuz i Chiapas. Hon besökte även delstaterna Guerrero och Chihuahua för att dokumentera urfolks rättigheter i Mexiko. I Chiapas tog hon upp vittnesmål från olika urfolksgrupper och civilsamhället under en dag i Candelaria där Kristna Fredsrörelsen deltog.

Besöket var till en början tänkt att äga rum i samhället Acteal där man den 22 december i år kommer att uppmärksamma de 20 år som gått sedan en massaker där 45 personer brutalt mördades. Förövarna går fortfarande fria. Men då en gammal markkonflikt mellan kommunen Chenalhó där Acteal ligger, och den intilliggande kommunen Chalchihuitán förvärrades bara dagar innan besöket tvingades man planera om. Konflikten pågår ännu och upp till 5000 personer har tvingats fly upp i bergen undan skottlossningar.

I byn Candelaria mottogs istället rapportören Victoria Tauli-Corpuz med en offentlig ceremoni. Därefter kunde urfolk från grupperna ch’ol, tzotzil, tzeltal och zoque i slutna rum berätta för Tauli-Corpuz om sin situation. Under teman som autonomi och självbestämmande, kvinnors och ungas situation samt straffrihet i folkrättsbrott deltog även representanter från civilsamhället. Bland dem människorättsförsvarare som medföljs av Kristna Fredsrörelsen; människorättscentret Frayba, Voces Mesoamericanas och prästen Marcelo Pérez.

”Det kvarstår ett glapp mellan implementeringen av de rekommendationer som gavs 2003”

Syftet med besöket var dubbelt: att undersöka hur Mexiko har implementerat de rekommendationer som Tauli-Corpuz föregångare lämnade till landet 2003, samt att utvärdera hur Mexiko inkorporerat internationella deklarationer vad gäller urfolks rättigheter i sin lagstiftning.

Enligt den nuvarande rapportören kvarstår ett glapp mellan verkligheten och de deklarationer som skrivits under samt rekommendationer som getts. Hon framhäver bland annat att:

”Den mexikanska regeringen borde erkänna sitt ansvar för de problem som lyfts och vidta åtgärder för att visa ett verkligt åtagande vad gäller urfolks rättigheter.”

Den förre rapportören lyfte i en rapport efter sitt besök 2003 rätten till mark som ett centralt tema. Internationella verktyg om urfolks rättigheter understryker den speciella relation de har till sin mark och naturresurser.

14 år senare understryker Tauli-Corpuz att trots hennes föregångares rekommendationer:

”har man inte antagit verkliga åtgärder i dessa frågor och regleringen kring markrättigheter når inte upp till internationell standard.”

Konsulteringsprocesser genomförs inte

Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter pekade 2015 på att oron för storskaliga ekonomiska projekt som främjas av mexikanska regeringen under senare år har ökat. Särskilt vad gäller frågor som rör rätten till konsultering när projekten planeras eller implementeras.

Tauli-Corpuz berättar att hon fått höra upprepade berättelser om utvecklingsprojekt som inte blivit implementerade på ett adekvat sätt och som lett till fördrivningar, miljöpåverkan och konflikter samt kriminalisering av de samhällen som motsätter sig projekten.

”Informationen jag mottagit pekar på att felaktiga konsulteringsprocesser har lett till uppdelningar och konflikter inom urfolks samhällen. Det är oroande hur dessa processer genomförts i Mexiko, särskilt vad gäller gruv-, utvinnings och energiprojekt samt vid utveckling av infrastruktur och lantbruk.”

Hon understryker att trots att Mexiko saknar lagstiftning i dessa frågor så har man skyldighet att tillfråga urfolk om varje aktivitet som innebär påverkan på deras mark enligt ILO:s konvention 169 vilken har undertecknats av Mexiko.

”Oaccaptabelt att människorättsförsvarare utsätts för hot”

Situationen för människorättsförsvarare var ett prioriterat tema för Victoria Tauli-Corpuz under hennes besök. Majoriteten av de människorättsförsvarare som mördats under senare år har arbetat med urfolks rättigheter, med frågor som rör markrättigheter eller med miljöpåverkan. Enligt FN är de människorättsförsvarare som arbetar med urfolks rättigheter ofta utsatta för trakasserier, hot, påtvingande försvinnanden, olaglig övervakning samt sexuellt våld.

Rapportören erkände det mexikanska civilsamhälles arbete med att stödja urfolksgrupper i Mexiko och gjorde på samma gång en tydlig markering:

”Jag anser det oaccaptabelt att dessa människorättsförsvarare utsätts för någon som helst typ av stigmatisering, trakasserier eller attacker för att de utför sitt arbete.”

Miriam Steinbach, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko