Krönika: ”Dubbelmoral är trots allt bättre än ingen moral alls”

Jag minns en gång när jag var med S-studenter på en debatt mellan Frida Johansson Metso (FP) och Maj-Britt Theorin (S). Den handlade om att gå med i NATO eller inte. Som två fotbollsklackar hejade de unga liberalerna och socialdemokraterna i lokalen på varsitt lag, ”heja Maj-Britt, nej till NATO”, ”heja Frida, ja till NATO”.

Samma dag hade jag insett att Palme hade varit central i Bofors smutsiga vapenaffärer i Indien. En nyutkommen bok av en tidigare statssekreterare avslöjade att Palme hade uppvaktats av företagsledare som ville ha hjälp att sälja mer vapen. Bofors ville sälja haubitskanoner till Indien och ABV och Skanska ville sälja svenska totalförsvarets teknik för att bygga oljelager, till Saudiarabien. Och Palme ställde upp.

”Jag fick inte ihop det, den skarpa retoriken om fred med stora vapenaffärer”

Jag frågade Maj-Britt varför han hade gjort det. Jag fick inte ihop det, den skarpa retoriken om fred med stora vapenaffärer. Hon kollade bara på mig och sa: ”jaa, du, jag vet inte”. Det var då jag insåg att nej, det går faktiskt inte ihop. Att dubbelheten liksom var inbyggd i S, och att det helt enkelt gällde att fortsätta försöka få igenom så mycket fred som möjligt, vid sidan av alla de där vapnen. Maj-Britt fick trots allt ett stort utrymme att föra S talan i frågan och sådant som att inte gå med i NATO var självklarheter. När vapenfabriksplanerna i gulfen avslöjades blev det stor skandal internt i S. Ekonomiska argument var tabu men ett av de starkaste argumenten för vapenexporten var säkerhet, ”vi måste ha en stor industri, eftersom vi är alliansfria”.

Men vad händer nu? En krigförande diktatur i gulfen är vår största vapenkund utan större protester och den slopade alliansfriheten verkar inte på något sätt ändra S inställning till vapenexporten. Den socialdemokratiska hejarklacken förväntas på bara ett par veckor ställa om från kampsånger mot NATO till kampsånger för. Förlåt mig att entusiasmen sviker en aning, men är det verkligen kört? Jag tror inte det.

Inför NATO-beslutet var vi några stycken från Kristna Freds som demonstrerade utanför riksdagen. Magdalena Andersson kom fram till oss och sa ”även om vi landat i olika slutsatser i den här frågan så vill jag att ni ska veta att jag tycker att ert arbete är viktigare än någonsin”. Det var fint. Det blir förstås svårt att förstå vad det innebär i praktiken, när samma regering precis samtidigt slaktat biståndet, men så länge dubbelheten finns kvar finns det hopp. Dubbelmoral är trots allt bättre än ingen moral alls.

Anna Ardin
Partipolitiskt obunden socialdemokrat. Diakon. Doktorand.

Texten är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens tidning Fredsnytt.