Achí-kvinnor drev fram fällande domar
Att minnas är att återuppleva. Marci Hernández Martínez var fredsobservatör i Guatemala 2014. Då fick hon bevittna hur en grupp med Achí-kvinnor reste sig för att vittna om de sexuella övergrepp som de blev utsatta för på 80-talet, under den väpnade konflikten.
I år, åtta år senare, dömdes förövarna i domstol. Marci återger i denna personliga text hur kvinnorna banade väg för rättvisa genom att bryta tystnaden.
Ceremoni i Guatemala city dagen då den positiva domen gavs. Alla Achí-kvinnor fick inte plats i rättssalen, därför väntade flera utanför, tillsammans med andra som visade sitt stöd för kvinnorna. Foto: Nathaly Mejía / SweFOR Guatemala. **
Året är 2014. Jag är på advokatkontoret Bufete Jurídico de Rabinal, som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Guatemala. Funktionärer från åklagarmyndigheten samlar in vittnesmål av kvinnor från urfolket Achí. Kvinnorna överlevde sexuellt våld under de värsta åren i Guatemalas väpnade konflikt. Det finns ett ordspråk på spanska som lyder ungefär ”att minnas är att återuppleva”. Där, på advokatbyrån ser jag att smärtan finns kvar i kvinnornas kroppar. Tystnad är ofta ett resultat av fruktan och den offentliga skam som vittnesmålet medför. Detta gäller överallt – våldtäkt stigmatiserar offren.
Men Achí-kvinnorna vågade. På vägen mötte de rasism och diskriminering. 2019 lade en domare ned åtalet, bland annat hette det att kvinnornas vittnesmål från 2014 borde tagits upp i åklagarmyndighetens kontor istället för på advokatbyrån. Det var förödande för kvinnorna som vid återkomsten till sina samhällen blev tråkade av grannar och förövares släktingar. Men en ny domare återupptog åtalet i januari 2020 och den 24 januari i år fälldes några av förövarna av en nationell domstol i Guatemala. Dessutom måste staten be ursäkt för brotten i en offentlig handling och betala ut pengar till offren. Säkerhetsstyrkorna ska tränas i förebyggande av genusbaserat våld med fokus på sexuellt våld.
De överlevandes historia ska inkluderas i läroplanen. Allt i linje med vad Kristna Fredsrörelsens medföljda Paulina Ixtapá sa vid en intervju med Impunity Watch:
– Det kommer en dag då vi inte längre är här, men våra barnbarn som växer upp nu kommer, liksom andra i Guatemala och över hela världen, att veta vad det var som hände i Rabinal åren 1981, 1982, 1983 och 1984.
Text: Marci Hernández Martínez
Stöd vårt praktiska fredsarbete:
Artikeln är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt. Läs hela numret här.
** I den tryckta versionen stod det något missvisande att fotot är taget under en manifestation i samband med domslutet – men den rätta beskrivningen av sammanhanget är den som anges här.
Sidan senast uppdaterad 2022-08-09