Att det säkerhetspolitiska läget skulle dominera årets utrikesdeklaration var väntat med tanke på kriget i Ukraina och den pågående processen kring Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Men regeringens ensidiga geografiska fokus och närmast totala ointresse för andra säkerhetspolitiska aspekter än de rent militära oroar, konstaterar Kristna Fredsrörelsen
– Regeringen borde lyfta blicken och vidga perspektiven. Det finns stora globala utmaningar där Sverige med en aktiv utrikespolitik skulle kunna spela en viktig positiv roll. Istället inskränker man sig till ett snävt europeiskt perspektiv och tycks förlita sig på att ett svensk Nato-medlemskap ska lösa alla säkerhetspolitiska problem, säger Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare Lotta Sjöström Becker i en kommentar.
Säkerhetspolitiken har fått stort utrymme i utrikesdeklarationen. Kristna Fredsrörelsen efterlyser dock en bredare ansats, inklusive resonemang kring sådant som är avgörande för att främja hållbar säkerhet och fred, till exempel konfliktförebyggande åtgärder och stöd till fredsprocesser med ett särskilt fokus på inkludering av kvinnor.
En konkret fråga som Kristna Fredsrörelsen saknar i utrikesdeklarationen rör fredsförhandlingsprocessen i Colombia, där Sverige särskilt bjudits in att spela en stödjande roll. Sveriges har genom sitt långa engagemang för fred i Colombia ett högt förtroende och bör fortsätta sitt engagemang för hållbar fred i landet. Genom ordförandeskapet i EU har Sverige nu också en sällsynt möjlighet att föra upp fredsfrågorna på dagordningen och påverka unionens politik gentemot Colombia.
Förutom långa passager om det aktuella säkerhetspolitiska läget i Sverige och Europa till följd av Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina rymmer utrikesdeklarationen också enstaka övergripande formuleringar om vikten av en bevarad global dimension i utrikespolitiken. I detta sammanhang är det emellertid främst svenska handelspolitiska intressen som betonas. Agenda 2030 – världssamfundets gemensamma åtagande för hållbar utveckling, med uttryckliga globala mål som Sverige förbundit sig att verka för – nämns överhuvudtaget inte i utrikesdeklarationen.
– De globala målen är viktigare än någonsin och får inte glömmas bort på grund av att det pågår ett krig i vårt närområde. Ett aktivt arbete för att uppnå dem är i själva verket ett av de bästa sätten att förebygga väpnade konflikter i framtiden, säger Lotta Sjöström Becker.
Ett annat område som är helt frånvarande i utrikesdeklarationen är civilsamhällets roll i främjandet av demokratiska samhällen runt om i världen.
– Demokrati och frihet nämns återkommande som något önskvärt att sträva efter, men utan konkretion om hur det ska gå till. Människorättsförsvarare och andra oberoende civilsamhällesaktörer är centrala i detta sammanhang. Svensk utrikespolitik bör därför ha som uttrycklig ambition att stödja deras arbete, säger Lotta Sjöström Becker.
Vidare läsning om utrikespolitiken