Colombias fredsavtal: en nyckel till att stärka FN-systemet
”För Colombia och för världen var fredsavtalet 2016 väldigt viktigt för det satte stopp för den främsta källan till våld i landet. Det är ett bra exempel som vi måste lära av då det visar på möjligheten att avsluta ett krig genom förhandlingar.” Det säger Raúl Rosende, FN-diplomat med lång erfarenhet av fredsbyggande som besöker Sverige i samband med FN-dagen 2026.
Raúl Rosende. Foto: Julius Copcutt
-FN spelade egentligen en sekundär roll och förhandlingarna kom till genom de stridande parternas vilja att avsluta konflikten. Med andra ord drevs hela processen fram av colombianer, säger Raúl Rosende.
Det colombianska fredsavtalet stöttades enhälligt av FN:s säkerhetsråd och Raúl lyfter fram att den typen av konsensus inom säkerhetsrådet är ovanlig när det kommer till konflikter.
– Därför är det colombianska fredsavtalet är en nyckel till att stärka hela det multilaterala systemet.
10 år sedan avtalet – hur mår fredsprocessen idag?
Enligt Raúl Rosende finns det tidiga och oroväckande tecken på hot mot implementeringen av fredsavtalet framåt. Dels på grund av att den colombianska regeringen väljer att underfinansiera kritiska aspekter av avtalet och dels genom konkreta lagförslag för att modifiera institutionerna för övergångsrättvisa.
-Den mest brinnande punkten som också är själva grundorsaken till konflikten i Colombia är punkt 1 i fredsavtalet som handlar om jordreform. Regeringen vill halvera budgeten för arbetet med jordreformen och utan finansiering kan inte mark fortsätta att fördelas och då kommer man heller inte till bukt med att minska den stora ojämlikheten som råder. Hur kan freden i Colombia konsolideras om man inte gör verklighet av att bekämpa de grundläggande orsakerna till konflikten?
Av de cirka 13 000 FARC-soldater som la ner sina vapen och avmobiliserades är 90% kvar i processen för återintegrering och fortsätter sin bana mot ett legalt civilt liv. Nu hotas även det arbetet av budgetminskningar med 30% och Raúl menar det är viktigt att stötta arbetet med återintegrering för att inte våldet ska blossa upp igen.
Sedan de skrev under fredsavtalet har fler än 500 avmobiliserade FARC-medlemmar mördats och Colombias sittande president har gjort uttalanden om att fängsla FARC:s tidigare befälhavare.
-Detta är väldigt allvarligt och en attack, både på systemet för övergångsrättvisa som utreder begångna brott under konflikten och på grundläggande rättsstatliga principer, menar Raúl.
Det colombianska systemet för övergångsrättvisa ”JEP”, Jurisdicción especial para la paz, som skapades ur fredsavtalet, beskriver Raúl som ett av de mest sofistikerade systemen för övergångsrättvisa som världen har sett. Även här ser han med oro på utvecklingen framåt när regeringen kraftigt skär ner på budgeten.
-Efter 10 år av att samla in vittnesmål och genomföra förundersökningar går JEP nu in i stadiet att implementera domar mot militärer och gerillasoldater. Om det inte finns tillräckliga resurser för att lagföra är det allvarligt, understryker Raúl.
Han lyfter även fram att regeringen har lagt fram lagförslag om att reformera JEP så att militärdomstolar ska kunna granska och ändra domar mot militärer som begått övergrepp mot civilbefolkningen under konflikten. Något som skulle underminera hela implementeringen av övergångsrättvisa och ge stor fördel till den ena sidan i konflikten.
Hur kan det internationella samfundet stötta fredsprocessen i framtiden?
-Det är viktigt att stå upp för avtalet och fortsätta stötta implementeringen. Samtidigt måste vi ”go back to basics” och stötta det colombianska civilsamhället i frågor som rör mänskliga rättigheter då de har en avgörande roll i att berätta historien om sitt land.