”Dålig mor", "dålig hustru", "manhaftig", "skvallerkärring", ”prostituerad” är exempel på glåpord som ingår i de våldsstrategier som drabbar kvinnliga människorättsförsvarare.
Ovan är tillmälen som inkräktar i deras privata sfär och ansätter dem etiskt och moraliskt. Dessa tilltal förekommer mycket sällan ifråga om manliga försvarare.
Skyddsstrategier måste utformas med hänsyn till vem försvararen är, det kontextuella våldet hen upplever och de hot som finns mot hens säkerhet. Varje person har särskilda skyddsbehov. När människorättsförsvarare gör en risk- och skyddsbehovsanalys av sin situation bör de också ta hänsyn till sin egen könsidentitet, etnicitet, ålder, sexuella preferenser och så vidare.
Det är av vikt att erkänna att kvinnliga försvarare som lever i sammanhang av könsbaserat våld, där kvinnors kroppar ständigt hotas bara för att de är kvinnor, behöver särskilda insatser och att specifika åtgärder behöver vidtas för att de ska känna sig säkra. Ofta finner de trygghet i andra slags rum än sina manliga kollegor.
För att möta den här sortens behov och främja rättviseorganisationers och människorättsförsvarares arbete med säkerhet har Fredstjänstprogrammet tagit fram verktygslådor. I bilden syns exempel från den verktygslåda som tagits fram inom programmet i Mexiko, men också i Colombia har det tagits fram motsvarande, platsspecifikt, material. Intersektionella hänsyn är integrerade i dessa verktygslådor, som syftar till bemäktigande genom fördjupad analys och höjd riskmedvetenhet hos våra medföljda.
Skyddsbehov identifieras ofta i samband med en aggression som skrämmer och skadar de människor och organisationer som det riktats mot. Verktygslådorna har utformats för att svara på detta. De syftar till att främja organisationers förmåga att själva skapa en omfattande icke-våldslig självskyddsstrategi som kan genomföras självständigt. Genom sin pedagogiska utformning är verktygslådorna också användbara resurser för workshopledare som arbetar med skydd och stöd åt människorättsförsvarare.