Pionjären Elin Wägner: Rösten från 40-talet vi borde lyssnat på
Som bärare av frågor om jordens resurser och freden är Elin Wägners röst lika aktuell nu som då hon levde. Det uppmärksammas bland annat i två aktuella böcker.
”Nu återstår hoppet att vapnen skola läggas ner medan jorden ännu har så mycket osårad hud kvar att den kan leva och läka sina sår. Och att de överlevande skola inse att de, drivna av samma nöd, måste gemensamt sluta fred med jorden.”
Så avslutas boken ”Fred med jorden” som Elin Wägner skrev tillsammans med Elisabeth Tamm mitt under brinnande världskrig. Båda hörde till kretsen kring den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad, kända för sin feminism och sin fredsvision. Elin Wägner var journalist och författare, Elisabeth Tamm godsägare och tidigare riksdagsledamot. I ”Fred med jorden” som publiceras 1940 knyter de feminismen och fredsarbetet till frågor om jordbruk, skogsbruk och vattenhushållning. Det är minst sagt ett pionjärarbete.
I boken identifieras erövringen av jord och naturresurser som bakomliggande drivkrafter för världskrigen och kolonialismen. Wägner och Tamm vill se en internationell lösning av jordfrågan.
”Ett nytt Nationernas förbund måste för att lösa sin uppgift vara en sammanslutning av folk som förbundit sig att inte mera plundra, misshandla och utsuga jorden, deras gemensamma hem.”
Elin Wägner får råg i ryggen av sin gudstro. Hon hittar sitt andliga hem i Kväkarsamfundet, Vännernas samfund, där hon finner näring till sin radikalpacifism, jämlikhetskrav och miljöengagemang. Hon ser kristendomen som sant radikal och som ett sätt att förändra världen, samtidigt som gudsrelationen också innebär ett stöd i motgångar.
Med boken ”Väckarklocka”, som publiceras 1941 utvecklar hon tankarna från ”Fred med Jorden”. Där jämför hon utarmningen av svensk landsbygd med kolonialism. Hon förutser det extrema resursslöseri som industrialiseringen skulle föda. Hon vill väcka det moderna samhällsbygget till att värna handens kunskap, kvinnors kunskap, kunskapen om samspelet med naturen – både för natur och för människors skull. Växelbruk är för jorden vad omväxling är för människor – en förutsättning för att inte utarmas. Men tidens melodi var att lämna småbruk och fattigdom för folkhem och hygien. ”Väckarklocka” möttes med oförstående.
Idag ser vi Wägners profetior besannas allt mer – samtidigt som tiden för hållbara förändringar rinner ut. Frågan om rätten att bruka jorden och behovet av rättvis fördelning av naturresurser är drivande i flertalet väpnade konflikter. De hotade människorättsförsvarare Kristna Fredsrörelsen medföljer i Latinamerika är i hög grad miljöförsvarare – de står upp för de ekosystem de är beroende av och som hotas av palmoljeplantager, gruvdrift och vattenkraftsdammar. Under Kristna Fredsrörelsens 100-årsfirande på Sigtunastiftelsen 2019 predikade Padre Marcelo från Mexiko kring vikten av att uppnå fred med jorden. Det är lätt att önska att Elin Wägners väckarklocka hörts av fler på 40-talet! Nu är det hög tid att lyssna och agera.
Kristina Hellqvist
Programsekreterare Fredstjänstprogrammet
Aktuella böcker om Elin Wägner:
- ”Den besvärliga Elin Wägner” – biografi av Ulrika Knutsson (Historiska Media Förlag, 2020)
- ”Europa, ständigt detta Europa – Elin Wägners förlorade kärlek” av Per Wirtén (Albert Bonniers Förlag, 2020)
Artikeln är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt.