Tecknare i upprop mot NATO och kärnvapen

Vad handlade det om och vad ville man uppnå?

Karin Zarić Sunvisson, initiativtagare till uppropet. Foto: Vladimir Miladiniovic/Piki”.

– När jag såg hur folks rädsla och sorg över kriget i Ukraina användes för att skrämma in oss i NATO ville jag, i gammal tecknartradition, samla ihop ett par tecknarkollegor för att skapa bilder och bjuda motstånd mot krigshetsen och ge stöd till fredsrörelsen som var väldigt ansatt i den aggressiva debatten, säger Karin Zarić Sunvisson, initiativtagare till uppropet.

”Aldrig tidigare har så många bildskapare samlats runt en specifik politisk fråga”

Karin Zarić Sunvisson

Det skulle bli en liten grupp, fem–sex tecknare, men fler strömmade in och idag har över hundra tecknare ställt sig bakom uppropet. Vassa, slående, humoristiska, lekfulla, arga, hjärtskärande och apokalyptiska bilder spreds i sociala medier och i Sveriges stora kvällstidningar. Alla under parollen: ”Nej till kärnvapen. Nej till NATO”.

– Många av Sveriges mest framstående och folkkära tecknare är med. Aldrig tidigare har så många bildskapare samlats runt en specifik politisk fråga.

Uppropet är konsekvent och bildspråket tydligt; vi kan inte prata om NATO utan att prata om kärnvapen. Karin menar att uppropet har blivit än mer relevant sedan regeringens tvärvändning i frågan. Innan NATO-medlemskapet är ett faktum finns det viktiga ställningstaganden att göra, förändring att driva på.

Ahmad Qaddura

– Vi skärper vårt krav om att Sverige ska ratificera FN:s konvention om kärnvapenförbud och vi kräver också att Sverige inte ska ingå i NATO:s planeringsgrupp för användande, och hot om användande, av kärnvapen (NPG – Nuclear Planning Group). Vi kräver en svensk lag som fastställer att inga kärnvapen får föras in på svenskt territorium, varken i fredseller krigstid, säger Karin.

Karin menar att bilderna i uppropet ger uttryck för en avsky för den världsordning som bygger på militärt maktutövande och hot om kärnvapen. Men de bär också på en önskan om att de stora frågorna – frågorna om internationell solidaritet, fred, nedrustning – ska få plats på dagordningen igen.

Cecilia Lundh

“Skicka en sosse en ros – Påminn om fred!”

Det började i april och inför kulmen av de interna diskussionerna om NATO inom socialdemokratin lanserades aktionen “Skicka en sosse en ros – Påminn om fred!”. En mängd rosor tecknades som kunde laddas ner från uppropets hemsida för att sedan mejlas till olika socialdemokratiska partidistrikt.

– Vi vill påminna om det socialdemokratiska arvet som en gång gjorde Sverige till en internationell ambassadör för fred och jämlikhet, säger Karin.

När sommaren nu står för dörren är Sverige förändrat och en 200-årig tradition av militär alliansfrihet kan snart vara ett minne blott. Men det slutar inte där, inte för fredsrörelsen och inte för Tecknaruppropet. Diskussionerna fortsätter, människor och rörelser mobiliserar och uppropet ska bli en bok.

Sven Nordqvist

TIPS

Humanitet – Konstens kraft i svåra tider är en utställning på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm som berättar om hur kända svenska konstnärer 1933 tog ställning mot fascismen och nazismen genom ett konstnärligt upprop.

”Illustrationerna blir ett varnande upprop ifrån konstnärerna som i bilder och texter vittnade om fascismens grepp om Europa och det pågående hotet mot demokratin”, skriver curatorn Paulina Sokolow. ”För att nå ut till så många som möjligt med insikten om vad som stod på spel, skapade de konst med en politisk skärpa och engagemang”.

I utställningen, som pågår till och med den 11 september 2022, visas måleri, skulptur, teckning och grafik av Vera Nilsson, Sven Xet Erixson, Bror Hjorth och Albin Amelin. Läs mer här.

Julius Copcutt

Artikeln är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt. Läs hela numret här.