Efter mer än 40 år sedan folkmordet mot Mayafolket Ixil har ännu ett bakslag adderats till raden av övergrepp på överlevande vittnen och deras familjer. Den pågående folkmordsrättegången mot general och tidigare högsta militära chef i Guatemala, Manuel Benedicto Lucas García, har ogiltigförklarats. Rättegången som skulle bli ett historiskt erkännande för de överlevande blev ett ytterligare svek och bakslag för övergångsrättvisan efter inbördeskriget i Guatemala.
Under inbördeskriget mellan åren 1960–1996 begick staten fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen. Över 400 byar utplånades, mer än 160 000 människor mördades, 40 000 försvann, tusentals torterades, förföljdes och tvingades lämna sin hem. Av de drabbade tillhörde över 80 % mayafolket (enligt den FN-stödda sanningskommissionen från 1999).
I den pågående rättegången mot tidigare general Manuel Benedicto Lucas García har försvaret har överklagat processen och hävdat att domarna är partiska, vilket gör att den åtta månader långa rättegången inte längre anses giltig. Detta får förödande konsekvenser för de 120 överlevande vittnen som får sina vittnesmål ogiltighetsförklarade och riskerar att behöva återuppleva traumatiska minnen igen.
Rättegången har pågått i decennier
Rättsprocessen inleddes redan år 2000 efter att människorättsorganisationen Asociación para la Justicia y la Reconciliación (AJR), som Kristna Fredsrörelsen medföljer, lämnade in en brottsanmälan mot general Manuel Benedicto Lucas García och tre andra militärer. AJR representerar överlevande vittnen från flera olika maya-regioner och företräds i denna rättsprocess av det katolska ärkestiftets människorättskontor och dess advokater (ODHAG).
Att rättegången dröjt decennier är enligt José Silvio Tay på människorättsorganisationen AJR en medveten strategi för att ingen i slutändan ska bli dömd. Sedan rättegången inleddes har försvaret förhalat rättegången vid upprepade tillfällen genom att hänvisa till olika rättstekniska detaljer, vilket bland annat varit en av orsakerna till att domen gång på gång blivit ytterligare fördröjd. Detta utsätter även vittnen för en stor psykologisk stress. Många är redan rädda för att vittna mot högt uppsatta militärer eftersom det kan leda till repressalier för dem själva och deras familjer. Hittills har ett 40-tal vittnen hunnit avlida och ju mer det förhalas blir det svårt för både enskilda som för AJR att kunna finansiera den logistik som rättsprocesserna kräver.
Mayasamhällen och regioner utplånades
General Lucas García, som står anklagad för folkmord, brott mot mänskligheten, påtvingade försvinnanden och sexuellt våld, var på 80-talet högsta chef för krigsmakten, den period då de strategiska övergreppen och förföljelsen av mayasamhällen fördjupades och antog en utplånande karaktär.
Den guatemalanska staten ansåg att vissa mayafolk och regioner, såsom Ixil, utgjorde en potentiell rekryteringsgrund för gerillarörelserna och antog en medveten anfallsstrategi att gå i offensiv mot hela byar och jämna dom med marken – något som kritiserats av sanningskommissionen som medvetet oproportionerligt handlande. Hela samhällen utplånades, familjer massakrerades, gravida, barn och spädbarn; så även jordbruk, boskap och byinfrastruktur. Att bära sin dräkt från Ixil-regioner kunde i sig utgöra ett hot, i och med själva Ixil-identiteten ansågs “farlig”. FN-stödda sanningskommissionen pekar på att en utbredd rasism låg bakom den brutala förföljelsen dessa människor och samhällen utsattes för.
Ett svek mot överlevare av folkmordet
Domen hade kunnat bli en viktig markering mot den straffrihet som råder i landet, och en milstolpe för övergångsrättvisan. Att denna överklagan går igenom vid slutpläderingarna och några dagar från att slutdomen väntades är såklart ett stort nederlag.
Men trots det smärtsamma bakslaget, finns det många som försöker finna hopp i att Åklagarmyndigheten trots allt hann presentera sin slutplädering inför tribunal och åhörare, där de ombad tribunalen att döma generalen till 2860 år i fängelse för folkmord, brott mot mänskligheten och påtvingade försvinnanden.
Kristna Fredsrörelsen kommer att fortsätta medfölja rättsprocessen och stärka människorättsförsvarare som verkar för rättvisa och fred i Guatemala.