När Anja Grahn Avelars studiekamrater på sjuksköterskeutbildningen efter examen gav sig ut i arbetslivet i januari åkte hon till Palestina. Närmare bestämt till den ockuperade Västbanken, för att tjänstgöra som följeslagare under tre månader. Kristna Fredsrörelsen har pratat med henne om vad hon har upplevt och sett av den palestinska tillvaron i skuggan av kriget i Gaza.
– Vad som sker, som jag bevittnade, är en systematisk etnisk resning av palestinier på Västbanken. Israeliska bosättare, tillsammans med regeringen, militär och polis, gör på alla vis livet så hårt och så omöjligt att leva för palestinier så att de inte ska kunna vara kvar, säger Anja.
Anja åkte ut med den första gruppen följeslagare till Masafer Yatta på Västbanken på 15 månader. Säkerhetsläget hade försämrats kraftigt efter Hamas brutala terrorattack mot Israel den 7 oktober och verksamheten hade pausats. Anja har tidigare arbetat i svåra kontexter som fredsobservatör i Guatemala och Mexiko, men beskriver situationen i Palestina som något helt annat.
– Jag har stött på hårda omständigheter och hört tuffa historier men jag var nog inte beredd på den totala systematiska ondskan mot palestinier. Samtidigt råder total straffrihet för bosättarna trots att det finns överväldigande bevis på allt de gör, säger hon.
”Deras existens blir deras motstånd”
Masafer Yatta, där Anja var stationerad, ligger i så kallat C-område som kontrolleras av israeliska säkerhetsstyrkor. Det innebär att det är israelisk polis man har att tillgå om bosättare går till våldsam attack, stjäl ens boskap eller hugger ner ens olivträd. Polisen kommer ibland, eller väldigt sent. Bosättare arresteras sällan, eller aldrig, men för palestinier som anmäler brott är det ett risktagande som kan innebära godtyckliga frihetsberövanden och tusentals kronor, som man inte har, för att släppas.
Enligt israelisk lag tillfaller mark som inte brukats på tre år på ockuperad mark den israeliska staten. Både bosättare och israeliska säkerhetsstyrkor deltar i försök att fördriva palestinier för att kunna utnyttja lagen genom att förhindra deras tillgång till marken de brukar. Militären river hus systematiskt, bosättare förstör traktorer och redskap, när bönder tar ut fåren på bete attackeras de av bosättare och så fort något börjar växa tar bosättare dit sin boskap som äter upp det som såtts. Hur människor kan fortsätta att leva under sådana förhållanden är svårbegripligt.
– De vet att så fort de lämnar sin mark så tar bosättare över. Deras existens blir deras motstånd.
Detta gäller även palestinska barn, som får arresteras enligt israelisk lag, medan israeliska barn är skyddade och inte kan lagföras.
Men det finns ett skyddsnät i form av att folk ställer upp för varandra menar Anja. Man samverkar och kommunicerar inom och mellan byar och närvaron av israeliska-palestinska och internationella fredsorganisationer bidrar till skydd och att det finns någon typ av kännedom om situationen på marken.
Bilden som målas bekräftas av Roland Friedrich, chef för UNRWA’s verksamhet på Västbanken, som säger att han ”aldrig har skådat en så dålig situation på Västbanken som just nu”.
Han ger siffror till det Anja har sett med egna ögon. Sedan den 7 oktober 2023 till september i år hade UNRWA registrerat 2400 incidenter av bosättarvåld mot civila palestinier med 500 skadade som följd. Husrivningar har ökat lavinartat med fler än 1200 demolerade byggnader, även i flyktinglägren och bara i Jenin har 400 hus rivits av israeliska styrkor.
-Det sker en systematisk rivning med syfte att ändra den geografiska verkligheten. Samtidigt har fler än 40 000 personer tvångsförflyttats från lägren, något som inte har hänt sedan 1967, säger Roland.

Ruinerna efter husrivningar av palestinska bostäder utanför Massafer Yatta. Foto: Anja Grahn Avelar.

Roland Friedrich, chef för UNRWA’s verksamhet på Västbanken, under ett samtal arrangerat av Palmecenter i Stockholm den 23 september 2025. Foto: Julius Copcutt
Roland befann sig i Stockholm i slutet av september tillsammans med Sam Rose och Marc Lassouaoui, också de chefer med operativt ansvar för FN-organets insatser till förmån för palestinska flyktingar. De vädjade till den svenska regeringen om att återuppta stödet till UNRWA.
-Palestinier har väldigt begränsade möjligheter att röra sig på grund av restriktioner, militära check-points och en uppsjö nya lagar som gör livet svårare i alla avseenden för palestinier och för internationella organisationer att bistå dem, säger Roland.
Den generella arbetslösheten på Västbanken är 30% men i flyktinglägren som UNRWA driver står 60% av befolkningen utan jobb sedan palestinier inte längre tillåts åka in i Israel. 270 000 människor får ekonomiskt stöd genom UNRWA på något sätt och försörjning är för palestinier, liksom att fortsätta bruka marken och inte lämna sina hem trots attacker, en nyckel för att motverka tvångsfördrivningen.
-Det ekonomiska stödet hjälper dem att kunna stanna kvar och befolka palestinsk mark.
”Berätta för hela världen hur vi har det”
Anja Grahn Avelar har sedan hemkomsten från Palestina återupptagit banan som sjuksköterska men har även hunnit åka runt och föreläsa om situationen på Västbanken och mött ett stort intresse bland svensk allmänhet. Upplevelsen lämnar henne inte i första taget och hon får regelbundet uppdateringar och bibehåller kontakten med palestinier och israeler hon arbetat med.
-Jag tänker hela tiden att det inte kan bli värre, men det blir det hela tiden. Många människor jag har träffat kommer inte överleva, men deras historia är fortfarande värd att berätta, säger Anja.
Västbanken har varit under illegal israelisk ockupation sedan 1967. I över 50 år har ockupationen präglat alla aspekter av livet för de omkring 3,4 miljoner palestinier som lever där. Av dem är över 900 000 registrerade som flyktingar, runt en fjärdedel bor i flyktingläger. Sedan ockupationen inleddes har omkring 700 000 israeliska invånare flyttat till olagliga bosättningar på Västbanken. Dessa bosättningar kontrollerar idag 42 procent av hela Västbanken, samt majoriteten av områdets vattentillgångar. Källa: Oxfam.
Bli någons skyddsängel i jul!Kristna Fredsrörelsens internationella fredsarbete räddar liv och ger hopp. När du köper ett gåvokort i form av en skyddsängel bidrar du till att vi kan vi fortsätta att stå sida vid sida med människorättsförsvarare i världens bortglömda konflikter och ge dem skydd och utrymme att förändra framtiden. Ditt stöd behövs!