När det historiska supervalåret 2024 var till ända målades en dyster bild över vår samtid. För första gången på 20 år har världen fler autokratier än demokratier och där lever 72% av världens befolkning, enligt V-Dem institutet vid Göteborgs universitet. Civilsamhällets möjligheter att organisera sig och utkräva rättigheter hotas globalt. I denna kontext arbetar Kristna Fredsrörelsen, i länder av varierande demokratisk grad, för att öka det lokala civilsamhällets genomslag i sitt arbete för fred och rättvisa. Vad händer när det demokratiska utrymmet krymper och vilka är förutsättningarna för organisationer som vill förändra?
Bakom statistiken om världens demokratiska skick gömmer sig givetvis människoöden, motstånd och medvetna metoder från auktoritära krafter. När auktoritära tendenser stärks får det tydliga effekter för civilsamhällets möjligheter att verka enligt Teresia Carlgren, regional chef för Kristna Fredsrörelsens verksamhet med internationell medföljning i Latinamerika.
– Vi ser det exempelvis genom länders lagstiftning som inskränker oberoende organisationers rätt att verka fritt, undergrävande av rättsväsendets självständighet och utbredd straffrihet i fall av människorättskränkningar.
Hot mot civilsamhället i allmänhet och människorättsförsvarare i synnerhet, eskalerar i värsta fall till attacker och mord. Kristna Fredsrörelsens fokus på skydd för nyckelaktörer som verkar för fredlig och demokratisk utveckling är i allra högsta grad relevant och behoven i länderna man arbetar i stora. Fyra av fem människorättsförsvarare som mördades i världen 2024 var latinamerikaner enligt Global Witness. Colombia sticker ut som världens i särklass farligaste land för sociala ledare och människorättsförsvarare, med flest mord totalt, och Guatemala det landet i världen med flest mördade aktivister per capita.
– De höga våldsnivåerna med fysiska attacker på människorättsförsvarare och andra som arbetar för fred i regionen, liksom hot och hat, har som syfte att undanröja och skrämma till tystnad, säger Teresia.
Tendenserna, menar Teresia, leder i värsta fall till en tyst acceptans av våldet och att fredsarbetare, människorättsförsvarare och andra som kämpar för förändring misstänkliggörs allmänt när de ifrågasätts och smutskastas.
Erik Nilsson som projektleder Kristna Fredsrörelsens insatser i Mellanöstern, Nordafrika och Östeuropa, lyfter fram hur långsiktiga insatser för fred och mänskliga rättigheter försvåras av krympande utrymme.
– Myndigheter och andra skyldighetsbärare agerar ofta på ett alltmer oberäkneligt sätt, vilket skapar osäkerhet för civilsamhällesaktörer och fredsorganisationer, säger Erik.
GENERELLT SETT ÄR fungerande demokratier mindre benägna att involveras i väpnad konflikt än diktaturer och auktoritära stater. Parallellt med att världen globalt sett gått i en auktoritär riktning har också antalet väpnade konflikter ökat till historiskt höga nivåer enligt data från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet.
Samtidigt som demokratin är på tillbakagång globalt och väpnade konflikter ökar, minskar många länder kraftigt sina biståndsbudgetar och sitt demokratistöd. Nedstängningen av USAID, USA:s myndighet för utvecklingssamarbete och världens enskilt största givare, chockvågor genom världen. Den svenska regeringens reformagenda för biståndet har inneburit stora neddragningar i internationellt utvecklingssamarbete och fredsbyggande insatser. Närområde, ”svenska intressen” och handel ska tydligare prioriteras samt ska biståndet motverka migration och främja återvandring. Stora delar av stödet till Ukraina tas ur biståndsbudgeten och lämnar stora hål i andra delar av världen där människor lever i fattigdom och förtryck. Medlemskapet i NATO har samtidigt stöpt om svensk utrikespolitik och den internationellt starka svenska rösten för fred och rättvisa hörs inte längre.
”MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE är grundpelarna för fria och öppna samhällen och i arbetet för mänskliga rättigheter. Vi måste göra allt vi kan för att se till att de kan verka säkert var de än befinner sig.”
– FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk.
DESSA ORD RINGAR på många sätt in ansatsen för Kristna Fredsrörelsens internationella fredsarbete som syftar till att just möjliggöra och skapa skydd. Tidigare nämnda omvälvande förändringar till trots har nu Kristna Fredsrörelsen ett treårigt avtal om finansiering på plats med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Så hur ser de som är närmast rörelsens internationella insatser på möjligheterna att bidra till fred framöver?
BÅDE TERESIA OCH ERIK ser att Kristna Fredsrörelsen har möjligheter att förändra och påverka trots de utmanande förutsättningarna. De lyfter fram styrkan i partnerskapen med starka och engagerade krafter inom civilsamhället i verksamhetsländerna som arbetar för positiv förändring. Kristna Fredsrörelsens långsiktighet, kontextkännedom och förtroendefulla relationer ser de som nyckelfaktorer för att kunna skapa skydd och öka samarbetspartners möjligheter att göra och utveckla sitt arbete.
– Vår över 30 år långa närvaro i Latinamerika, ett konsekvent fokus på ickevåldsligt skydd av människorättsförsvarare har också gett oss trovärdighet gentemot myndigheter liksom potentiella förövare, säger Teresia.
TILLBAKA DÄR VI började. Demokratin. Intressant nog ökade mobiliseringen för demokrati i många länder som höll val 2024 vilket signalerar samhällets motstånd mot autokratiska tendenser enlig V-DEM institutet. Allt för långtgående slutsatser kring detta får vänta på sig men nog är det ett ljus i mörkret när utrymmet faktiskt finns där för att sträva mot fred och utkräva rättigheter.
Bli någons skyddsängel i jul!Kristna Fredsrörelsens internationella fredsarbete räddar liv och ger hopp. När du köper ett gåvokort i form av en skyddsängel bidrar du till att vi kan vi fortsätta att stå sida vid sida med människorättsförsvarare i världens bortglömda konflikter och ge dem skydd och utrymme att förändra framtiden. Ditt stöd behövs!