Aktuellt från Kristna Fredsrörelsen

Vad kan du förvänta dig när du möter en representant för Kristna Fredsrörelsen?

Kristna Fredsrörelsens sakfrågepolicy antogs av styrelsen den 16 mars 2024. I polycin redogör vi för hur vi skapar fred med fredliga medel samt för våra ställningstaganden i en rad olika sakfrågor. 

340 organisationer från 60 länder uttrycker i ett öppet brev sin oro över de plötsliga förändringarna inom svenskt bistånd. "Förändringarna bryter mot internationella principer för stöd till civilsamhället", varnar undertecknarna.

På årsmötet den 20 april valdes Herman Hallonsten till ny ordförande för Kristna Fredsrörelsen. Herman har en bakgrund som socionom och präst och arbetar för närvarande som kyrkoherde i Sala.

Kristna Fredsrörelsens och en rad internationella organisationer med verksamhet i Mexiko uttrycker stark oro över president Andrés Manuel López Obradors ifrågasättande uttalanden riktade mot människorättscentret FRAYBA.

Kunskap om bland annat Nato och folkrätt ska ingå i ämnet samhällskunskap för landets gymnasieelever från och med höstterminen 2025. Kristna Fredsrörelsen förutsätter att undervisningen blir saklig och allsidig, med utgångspunkt i fakta.

Är du medlem i Kristna Fredsrörelsen? Välkommen då på ett webbinarium den 17 april för att uppdatera dig om och diskutera några aktuella frågor. Vi fokuserar på det militära samarbetsavtalet (DCA) med USA och rätten att vägra vapen i skuggan av att allt fler ungdomar kallas in till mönstring och kan tvingas att göra värnplikten mot sin vilja.

Kristna Fredsrörelsen går till domstol när regeringen bryter med en hundraårig tradition som både fyllt en viktig demokratifunktion och stärkt Sveriges samlade kompetens i fredsfrågor. Beslutsprocessen har präglats av otydlighet, brist på information och motsägelsefulla underlag.

Kristna Fredsrörelsen ser det föreslagna avtalet om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater ett tydligt och beklagligt uttryck för den snäva säkerhetssyn som präglar den säkerhetspolitiska diskussionen i Sverige. I vårt remissyttrande till regeringskansliet lyfter vi fram två frågor som vi ser som särskilt problematiska: kärnvapen och straffrättslig jurisdiktion.