Vapenvägran – en del i fredsrörelsens historia – Kristna Fredsrörelsen

Vapenvägran – en del i fredsrörelsens historia

Datum: januari 9, 2020 | Kategori: Artiklar Fredsnytt

Antimilitarism genom vapenvägran är en av grundbultarna i den radikala pacifismen som har varit med Kristna Fredsrörelsen sedan dess ursprung. Under de hundra år som gått har ställningstagandet fortsatt att vara aktuellt och idag stödjs även fredsaktörer internationellt som arbetar aktivt med frågan.

I programmet som kom ur det som då hette Svenska Världsfredsmissionens (SVFM) första årsmöte 1922, antogs kravet på ”vårdplikt” istället för värnplikt. Formuleringen löd; ”för vinnande av insikt av vård av hemmen, folkhälsan, samhällslivet och den internationella samlevnaden”. Ett tydligt perspektiv med fokus på mänsklig säkerhet skulle prägla fredskulturen som en vill vara med om att främja.

Vägrarhandboken har varit ett viktigt redskap för informationsspridning och vägledning

1920 hade den första lagen kommit i Sverige som öppnade upp möjligheten att söka vapenfri tjänst utifrån ett tydligt pacifistiskt ställningstagande. Hårdnande attityder i samband med andra världskriget medförde restriktivare lagar och fängelsestraff för många svenska pacifister.

”Idag, nästan hundra år senare, är det fortfarande en aktuell fråga inom fredsrörelser”

Att informera om vapenvägran och skicka ut information till de som ville söka vapenfri tjänst, kom att bli en av SMFM:s mest omfattande aktiviteter. Från 1940-talet och framåt kom periodvis mer än hälften av alla vapenvägrare i Sverige att ta del av organisationens material. Under 1980-talet blev det dessutom möjligt att göra vapenfritjänst på Kristna Fredsrörelsens kansli vilket kom att utgöra en viktig del av arbetskraften.

”Vägra vapen” – Bildserie Mikael Ringlander

Idag, nästan hundra år senare, är det fortfarande en aktuell fråga inom fredsrörelser, både i Sverige och i andra delar av världen. Sedan återinförandet av den allmänna värnplikten i Sverige 2017 riskerar vapenvägrare återigen ställas inför eventuella val med böter och fängelsestraff som påföljder.

Julius Copcutt

(Artikel publicerad i Fredsnytt, läs hela numret här)