Svenska företagsintressen får inte hota mänskliga rättigheter och fred i Colombia. Det skriver representanter för elva svenska civilsamhällesorganisationer på fyraårsdagen av fredsavtalet i Colombia i Omvärlden.
Regeringen har gett Sida och Folke Bernadotteakademin i uppdrag att ta fram underlag till en ny strategi för svenskt utvecklingssamarbete med Colombia. Vi välkomnar att Sverige fortsätter samarbetet med det colombianska samhället och menar att det huvudsakliga syftet bör vara att fortsätta stödja fredsbyggandet och implementeringen av det hårt utsatta fredsavtalet.
Sveriges bistånd bör fokusera på demokrati, civilsamhällets utrymme, mänskliga rättigheter, jämställdhet och stärkandet av en miljömässigt hållbar och socialt inkluderande utveckling.
Förtroendet för Sverige är starkt i Colombia tack vare det långsiktiga och konsekventa stödet till fred, till det civila samhället och till internationella organ som verkar för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Initiativ som Politik för Global Utveckling (PGU) och den feministiska utrikespolitiken har gett Sverige gott rykte och öppnar dörrar även för svenska civilsamhällesorganisationer.
Den väpnade konflikten i Colombia är nära kopplad till ekonomiska intressen, kontroll av naturresurser och mark. Arbetet för att främja svenskt företagande i Colombia kan därför inte skiljas från arbetet för att främja fred, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Samstämmigheten i den svenska närvaron i Colombia är en svag punkt som behöver ses över. Att exportera Jas Gripen eller annan krigsmateriel till Colombia går emot Sveriges åtaganden i PGU och bör inte komma på fråga så länge processerna för övergångsrättvisa inte har genomförts, eller så länge det finns tvivel kring colombianska statliga aktörers efterlevnad av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.
Flera svenska företag är idag verksamma i Colombia, ett land med hög risk för kränkningar av mänskliga rättigheter inte minst inom utvinning av naturresurser. Det är viktigt att svenska ekonomiska intressen inte bidrar till att undergräva fredsavtalet.
Sverige bör agera för att införa lagstiftning som kräver att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter i hela sin verksamhet och sina produktionskedjor, utifrån FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Sveriges regering bör också verka för ett effektivt regelverk på EU-nivå.
Samtidigt som det colombianska folket firar det fjärde året av implementeringen av fredsavtalet mellan regeringen och FARC-gerillan, fortsätter massakrer på civila, mord på människorättsförsvarare, sociala ledare och avmobiliserade tidigare FARC-soldater att öka.
Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har 33 massakrer ägt rum under 2020 och 215 FARC-medlemmar mördats sedan 2016. Att den colombianska staten misslyckas med att skydda de som har lagt ned vapnen och försöker återintegreras i samhället är ett oroväckande hot mot fredsavtalet och riskerar att ännu fler faller tillbaka in i väpnade grupperingar.
FN:s rapportör för människorättsförsvarare släppte i mars en rapport som uppmärksammar att Colombia även fortsättningsvis är det land som har flest mördade människorättsförsvarare i Latinamerika och att lokala ledare som engagerat sig för uppfyllandet av fredsavtalet och för miljö- och markfrågor är särskilt utsatta.
Våldet gör att en hel generation av människorättsförsvarare och förändringsaktörer riskerar att gå förlorad. Clemencia Carabalí, vinnare av priset till försvar av de mänskliga rättigheterna i Colombia 2019, sa i ett tal till FN:s säkerhetsråd tidigare i år:
”Trots fredsavtalet som skrevs under 2016 finns det fortfarande ingen riktig stabil och hållbar fred för Colombias folk. De som lider mest av det väpnade våldet är civilbefolkningen, etniska grupper, våra unga, flickor och kvinnor”
Under pandemin har våldet ökat och de grupper som Carabalí lyfter fram bör också prioriteras i Sveriges bistånd och Sveriges politiska dialog med Colombia.
Våldet och den colombianska regeringens ointresse utgör idag allvarliga hot mot fredsavtalet och en fredlig utveckling i Colombia. Det svenska biståndet och utrikespolitiken bör inte nöja sig med att lagar eller avtal antas. Det viktiga är att de omsätts i praktiken.
Det ska inte finnas några giltiga skäl för en stat att slippa undan skyldigheten att skydda människors liv och mänskliga rättigheter. Myndigheters eventuella oförmåga att leva upp till sina skyldigheter bör granskas och fördömas av Sverige.
Den politiska situationen i Colombia minskar handlingsutrymmet för civilsamhället, hotar rättsstatens principer, hindrar implementering av fredsavtalet och riskerar freden. Sverige behöver följa upp resultaten och effektiviteten i den colombianska regeringens implementering av fredsavtalet. Den största utmaningen gäller genomförandet av strukturella reformer som löser ojämlikheter kopplade till konfliktens grundorsaker.
För att inte förlora de goda möjligheter till förändring som fredsavtalet bidragit med bör det svenska biståndet till Colombias civilsamhälle fortsätta tills vi ser en rättvis och hållbar fred i landet.
Erik Lysén, Internationell chef, Act Svenska Kyrkan
Börje Erdtman, Ordförande, Ankarstiftelsen
Lena Ingelstam, Generalsekreterare, Diakonia
Ulrika Strand, Generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter
Anna Stenvinkel, Generalsekreterare, ForumCiv
Lotta Sjöström Becker, Generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen
Tina Mykkänen, Ordförande, Multicultural
Ann Stödberg, Ordförande, Operation 1325
Nasma Salim, Generalsekreterare, PeaceWorks
Mariann Eriksson, Generalsekreterare, Plan International Sverige
Peter Brune, Generalsekreterare, War Child Sverige