Kristna Fredsrörelsen arbetar sedan 20 år tillbaka med internationell medföljning i Guatemala. Våra fredsobservatörer ger stöd åt människorättsförsvarare i våldsamma konflikter i syfte att bidra till skydd och öka deras handlingsutrymme. Med anledning av en del felaktig information som spridits de senaste dagarna om vårt arbete i Guatemala klargör vi för grunden för vår närvaro i landet.
Kristna Fredsrörelsen (SweFOR) är en svensk ickevåldsorganisation med ekumenisk grund som arbetar för fred, rättvisa, en värld utan våld och ett hållbart liv för alla människor. Vi grundades 1919 och är medlemmar i International Fellowship of Reconciliation (IFOR), med konsultativ status i FN. Genom Fredstjänstprogrammet erbjuder Kristna fredsrörelsen internationellt stöd till människorättsförsvarare i Latinamerika, särskilt i Guatemala, Colombia och Mexiko. Med anledning av den felaktiga informationen som de senaste dagarna cirkulerat om vårt arbete och vår närvaro i Guatemala anser vi att det är viktigt att klargöra vårt mandat.
Kristna Fredsrörelsens uppdrag inom ramen för Fredstjänstprogrammet är att ge skydd och utöka handlingsutrymmet för människorättsförsvarare. Under Guatemalas regerings beskydd och i enlighet med gällande lagar är vi lagligt registrerade hos statliga organ. Vi arbetar på grundval av de internationella lagar om mänskliga rättigheter och konventioner som ratificerats av Guatemalas regering och erkänner de statliga institutionernas mandat, funktion och auktoritet.
Vår verksamhet finansieras av Sida genom Svenska missionsrådet, som finansierar utvecklingsinsatser i Sverige och i världen. Målet är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling som bygger på mänskliga rättigheter.
Kristna Fredsrörelsens mandat är att ge internationellt stöd till människorättsförsvarare* och därigenom bidra till processer för fred och rättvisa, ett samhälle utan våld och ett hållbart sätt att leva. Vår närvaro grundar sig på begäran från guatemalanska organisationer och enskilda personer från det civila samhället. Vi förkastar våld i alla dess former och har valt internationell medföljning som en ickevåldslig skyddsmetod. Ickevåld utgör således både medel och mål i vårt uppdrag. Vi samarbetar endast med organisationer som delar våra värderingar om ickevåld. Vi är medlemmar i Acoguate, ett projekt som bildats av internationella organisationer inom det internationella civilsamhället och som delar samma ickevåldsprinciper.
Internationell medföljning är en ickevåldsmetod för att öka skyddet och handlingsutrymmet för de medföljda personerna. Arbetsmetoden bygger på den metodik för förebyggande närvaro som utvecklats av Liam Mahony, Luis Enrique Eguren, Brian Martin och andra. Kristna Fredsrörelsen arbetar med ickevåld genom fyra verktyg: fysisk medföljning, politisk medföljning, strategisk kommunikation och kapacitetsstärkning i ickevåldsligt självskydd.
Inom mandatet för vårt internationella uppdrag finns det två nyckelprinciper: principen om icke-inblandning och principen om opartiskhet. De avser att motverka beroende- och maktförhållanden med de medföljda. Principen om icke-inblandning påminner oss också om att vi är en utländsk organisation, med utländsk personal, och att vi måste respektera värdlandets demokratiska strukturer och de vedertagna systemen i varje land. Det innebär också att vi erkänner de lokala aktörernas självständighet och försvarar deras rättigheter utan att ta ställning bakom deras budskap. I enlighet med dessa principer finansierar vi inte de organisationer som vi erbjuder internationell medföljning och vi finansierar inte heller deras aktioner. Vi söker inte åstadkomma förändringar som inte är sprungna ur det lokala civilsamhället och vi respekterar alltid staters demokratiska strukturer.
*Människorättsförsvarare är individer, grupper och institutioner som bidrar till att övervinna kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för folk och individer. Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) måste människorättsförsvarares arbete vara fredligt till sin natur och respektera de mänskliga rättigheternas universalitet, oavsett om deras argument för att försvara en mänsklig rättighet är legitima eller inte.
Begreppet omfattar därför alla, även civila och offer, som har organiserat sig för att kräva rättvisa. Människorättsförsvarare kallas ibland för sociala ledare eller andra beteckningar. Kristna fredsrörelsen erkänner alla definitioner i FN:s deklaration om människorättsförsvarare (1998).