Etnicitet och genus fem år efter fredsavtalet i Colombia – Kristna Fredsrörelsen

Etnicitet och genus fem år efter fredsavtalet i Colombia

Date: februari 23, 2022 | Kategori: Colombia, Internationell medföljning

Det colombianska fredsavtalet från 2016 ingav hopp och är i många avseenden unikt. Konfliktens offer deltog vid förhandlingsborden och bidrog till att genus- och etnicitetsaspekter innefattades. Avtalet skulle på så vis borga för att inkludera alla de som drabbats av konflikten och vars rättigheter är centrala för möjligheterna att bygga hållbar fred. Men hur gick det sen?

Fredsavtalet utgör ett hopp om en fredligare landsbygd i Colombia, men har ifrågasatts och dess implementering har varit bristfällig. För att få en mer nyanserad bild har vi talats vid med två colombianska civilsamhällesorganisationer. Vilka utmaningar och framsteg ser de i fredsprocessen, om vi anlägger ett särskilt fokus på genus och etnicitet?

Inkluderande fred?

Det ”Slutliga avtalet för konfliktens avveckling och för uppförandet av stabil och hållbar fred” undertecknades den 24 november 2016 efter år av dialog och förhandlingar i Oslo och Havanna. En nationell folkomröstning hade tidigare avfärdat avtalet, men efter modifieringar gick det till slut att få igenom.

I november 2021 fyllde fredsavtalet mellan den colombianska staten och gerillagruppen FARC-EP fem år. Avtalet var unikt i världen, då det inkluderade en integreringsprocess för FARC-EP-gerillan, som skulle möjliggöra för världens då äldsta gerillagruppering att inlemmas i  civilsamhället. Avtalet innebar också upprättandet av ett landsomfattande och ”Integrerande fredssystem” som verkar för att stabilisera processen för övergångsrättvisa.

Utöver avtalets sex huvudsakliga punkter innehåller det tvärgående perspektiv kring genus och etnicitet. Med andra ord ska det garantera kvinnors och etniska gruppers rättigheter och deltagande i fredsprocessen.

”Andelen mark som lämnas över till män är idag tre gånger så stor som andelen som kommer kvinnor till del, vilket ytterligare fördjupar ojämlikheten på landsbygden”

Den feministiska organisationen Sisma Mujer, som Kristna Fredsrörelsen medföljer sedan 2020, ser de tvärgående perspektiven genus och etnicitet som tecken på institutionella framsteg. Samtidigt kritiserar de den bristande implementeringen och den begränsade förståelsen hos myndigheterna för vad perspektiven faktiskt betyder.

Carolina Solano är chef på Sisma Mujer. Hon lyfter det positiva i att fler kvinnor inkluderas i jordreformen och får tillgång till mark, men ser också tecken på att genusperspektivet brister i utvecklingsprogrammen för landsbygden:

– Andelen mark som lämnas över till män är idag tre gånger så stor som andelen som kommer kvinnor till del, vilket ytterligare fördjupar ojämlikheten på landsbygden, säger Carolina.

Medföljning av Sisma Mujer på den internationella dagen för kvinnliga MR-försvarare (i Bogotá). Foto: SweFOR Colombia.

 

Ramiro Rodriguez Padilla, juridisk rådgivare – COCOMACIA. Foto: SweFOR Colombia

Ramiro Rodriguez Padilla, juridisk rådgivare för den etnoterritoriella organisationen COCOMACIA, påminner om att olika afrocolombianska grupper drev på för att inkludera ett etniskt kapitel i fredsavtalet. Han påpekar att avtalet inte bara är mellan staten och FARC-EP. Också etniskt definierade grupper deltar aktivt och bidrar till hållbar fred.

Ett av de stora problemen i Colombia, som också låg till grund för den långvariga väpnade konflikten, är och har varit den ojämlika fördelningen av mark. Markägandet har historiskt koncentrerats till några få mäktiga grupper. COCOMACIA ser i utvecklingsprogrammen för landsbygden, som utgör en del av jordreformen i fredsavtalet, en möjlighet till demokratisering av marktillgångar, men förhoppningen har inte slagit in:

– Det är oroväckande att bara sju procent av de 38 200 marktilldelningsinitiativen till förmån för Colombias olika svarta folk har genomförts, menar Ramiro.

Övergångsrättvisa

Som del av fredsavtalet skapades en särskild jurisdiktion för fred som ska reglera övergångsrättvisa och vägleda utredningen av de systematiska brott som begicks under den väpnade konflikten.

Carolina Solano, Sisma Mujer.

I dagsläget drivs sju rättsfall på makronivå för olaga frihetsberövande och mord av s.k. ”falska positiva”, civila som kläddes ut till gerillasoldater och mördades av den colombianska armén. Andra rättsfall på samma nivå rör sådant som tvångsrekryteringar och övergrepp kopplade till markkonflikter i tre regioner i landet, liksom morden på tusentals aktiva inom vänsterpartiet Unión Patriótica under 1980-talet, som utreds som folkmord.

Sisma Mujer, tillsammans med flera feministkollektiv och organisationer för konfliktens offer, kräver att ett rättsfall öppnas för att erbjuda rättvisa och gottgörelse till alla de som fallit offer för sexuellt våld under konflikten. Enligt Carolina Solano är straffriheten inom det ordinarie rättssystemet närmast total med 99% olösta fall. Hon menar på att det finns grupper med kvinnor som inte inkluderats i systemet för övergångsrättvisa.

– Det är viktigt att synliggöra att sexuellt våld begicks av alla de väpnade aktörerna över hela landet under konflikten, säger Carolina.

”I de fredligare områdena skapade fredsavtalet en förväntan om skadestånd, rättvisa och sanning, en önskan att få veta varför det som hände skett. Därför är det fortsatt viktigt att stötta det”

Ramiro Rodriguez Padilla påminner om att fredsavtalets femte punkt, som gav upphov en sanningskommission och en enhet för sökandet av försvunna personer. ”I de fredligare områdena skapade fredsavtalet en förväntan om skadestånd, rättvisa och sanning, en önskan att få veta varför det som hände skett. Därför är det fortsatt viktigt att stötta det”, menar Carolina Solano. Hon tillägger att fredsavtalet har underminerats av den sittande regeringen, i vad hon menar är ansatser att få processen att framstå som illegitim. Carolina Solano menar att en av konsekvenserna av detta blir att konfliktens offer inte känner att fredsavtalet är relevant för dem.

Vägen framåt

Utmaningarna är många. Det utbredda våldet mot människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer som engagerar sig för fredsavtalet vittnar om den allvarliga läget i Colombia. Carolina Solano insisterar på att kvinnor bör ha en mer central i implementeringen av fredsavtalet.

– Att befästa freden kommer att vara väldigt svårt om halva befolkningen inte deltar, säger hon.

COCOMACIAs Ramiro Rodriguez Padilla målar upp en mörk bild av dagens situation:

– De historiska dragen av strukturell rasism, social segregation och diskriminering mot etniska grupper fortsatt är närvarande och tydliga i Colombia. Detta trots de principer och garantier som fastställts i det etniska kapitlet inom fredsavtalet.

Artikeln är ursprungligen publicerad på spanska i SweFOR Colombias nyhetsbrev.