Brant uppförsbacke för vapenvägrare i Colombia
Militariseringen är på frammarsch och med den även frågan om ungas rätt att vägra vapen. I Colombia, ett land som präglas av våldsamma konflikter, är frågan ständigt aktuell och en del segrar har vunnits. Men vägen till rättssäkerhet i prövningen är brant.
47 länder i världen har erkänt rätten till samvetsvägran vid militärtjänstgöring. Colombias grundlag från 1991 inkluderade rätten till vapenvägran på grund av religiös eller politisk övertygelse och Colombias författningsdomstol verifierade detta 2009.
Kristna Fredsrörelsens partnerorganisation Justapaz bidrog till att det 2017 antogs en lag som reglerar prövningsförfarandet och möjliggör för människorättsorganisationer att bistå vapenvägrare. Tyvärr visar landets justitieombudsmans rapporter att försvarsmakten förvägrar eller systematisk försvårar möjligheten för unga colombianer att utöva denna rättighet.
”Från dagen då han föddes har jag levat med gnagande oro och ångest”
Mamma Saira Serrano förde länge en ojämn kamp om sonens framtid, men fann stöd i Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation Justapaz. Johan Stiven Serrano är numer engagerad som ung social ledare, drivande i frågor om samvetsvägran. Foto: Nathaly Salas.
En varm decemberdag har vi samlats i Justapaz kontor i Bogotá, för att tala med unga vapenvägrare som fått stöd i sina processer för samvetsvägran. På plats är också Saira Serrano, mamma till Johan Stiven Serrano, som efter en lång process lyckades få igenom sin yrkan om att slippa militärtjänstgöring.
– Från dagen då han föddes har jag levat med gnagande oro och ångest. Vetskapen om att han en dag skulle bli tvungen att rycka in har präglat mitt liv sedan dess. Jag önskar ingen att behöva gå igenom det här och jag vet uppriktigt sagt inte hur det skulle ha gått för oss om vi inte fått stöd.
I snart 30 år har Justapaz arbetat med fredsbyggande, ickevåld och politisk påverkan för rätten till samvetsvägran. Tvångsrekrytering av minderåriga på gatan är fortfarande vanligt förekommande i Colombia – och kunskapen om ungas rättigheter är låg. Justapaz driver ungdomsnätverk, informationskampanjer och erbjuder juridiskt och psykosocialt stöd åt samvetsvägrare och deras anhöriga. Johan kom i kontakt med organisationen när han sökte stöd via deras app Yo Objeto.
– För att skicka in ansökan blir du hänvisad till en blankett på försvarsmaktens hemsida, som havererar varje gång man försöker fylla i den. Inte förrän Justapaz hjälpte oss fattade jag att den kunde skickas in på andra sätt. Informationen är väldigt knapphändig och militärens kunskap om vad som gäller är otillräcklig. Mer än hälften av de knappt tusen som skickar in ansökan får avslag innan de ens kommer till den intervju som ingår i prövningen.
Justapaz har ett gott utfall för de fall som organisationen tar sig an, vilket banat väg för en mer rättssäker prövning för fler. Idag driver de och andra organisationer frågan om att den obligatoriska militärtjänstgöringen ska avskaffas helt. Men det är en brant uppförsbacke. I Colombia, som i Sverige, ingår militärtjänstgöring i en mansnorm som är svår att bryta. Inte sällan används förödmjukande metoder för att försöka övertala de unga att ångra sig.
– På intervjun sa de: vill du inte vara en man och försvara ditt land, din familj? Jag berättade om min tro och om min mamma, att hon plågades av tanken på att jag skulle behöva rycka in. Men det gjorde bara saken värre. Då fick de det att framstå som att jag behövde frigöra mig, släppa mammas kjolar och växa upp. Jag är inte en typiskt ”manlig” person och det var något som de anspelade på. Att jag behövde ändra mitt sätt. Utan min mammas och Justapaz stöd skulle jag aldrig ha klarat att stå på mig.
Text: Nathaly Salas
Stöd vårt praktiska fredsarbete:
Artikeln är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt. Läs hela numret här.