Blodigaste året på Västbanken sedan 2006 - Kristna Fredsrörelsen

Blodigaste året på Västbanken sedan 2006

Datum: december 19, 2022 | Kategori: Artiklar Fredsnytt

I november hade 105 palestinier, varav 26 barn, dödats av israeliska säkerhetsstyrkor vilket gjorde 2022 till det dödligaste året på Västbanken på 16 år. FN har varnat för ytterligare upptrappningar, och påminner om att israeliska myndigheter har en laglig skyldighet att skydda palestinier. Zandra Bergman deltog i tre månader i Följeslagarprogrammet. Här skriver hon om sina intryck.

Ibland grät jag, över afghanska flickor och hur fruktansvärt orättvist livet är. Ändå kan jag inte minnas att jag någonsin kände som jag gör nu.

För några år sedan bodde jag i Kabul, på den tiden när Afghanistan var klassat som världens farligaste land. Som andra internationellt anställda var jag fredad från det mesta. Vi for fram på Kabuls gator i bepansrade bilar och körde skytteltrafik mellan våra säkerhetsklassade boenden och arbetsplatser. Jag drabbades ofta av samvetskval, över att jag relativt säkert kunde återvända hem till mitt compund – medan mina afghanska kollegor tvingades ut i en verklighet kantad av död och explosioner. Ibland grät jag, över afghanska flickor och hur fruktansvärt orättvist livet är. Ändå kan jag inte minnas att jag någonsin kände som jag gör nu.

När jag skriver det här svider lukten av brända bildäck i näsborrarna och ovanför mig hovrar en polishelikopter. Fjärde protesten på mycket kort tid har precis brutit ut. Runt om på Västbanken är butiker stängda, kollektivtrafiken står still och konfrontationer mellan israeliska styrkor och palestinier rapporteras på flera håll. Även i Jerusalem, där rökmolnen och raketerna tornar upp sig på kvällshimlen och jag hör sirenernas jagande ljud.

Protesten är utlyst i solidaritet med Shuafat flyktingläger, som stängts ner efter att en israelisk soldat sköts ihjäl vid entrén några dagar tidigare. Israeliska styrkor har spärrat av samtliga in- och utgångar till flyktinglägret och omgivande kvarter. Blockaden påverkar sammanlagt mer än 100 000 invånare. Ingen tillåts passera, varken arbetare, studenter, mat- eller medicinleveranser. Inte heller FN, som ansvarar för markservicen i lägret, och som har fått återgå till att undervisa områdets elever online.

”Västbanken måste ha världsrekord i våldskapital, tänker jag”

Båset vid Damaskus gate. Foto: Zandra Bergman.

I ett försök att förvirra ockupationsmakten rakar unga män av sig håret, då israelerna säger sig leta efter en snaggad yngling som ska vara skyldig till soldatens död. Bilderna som kablas ut från lägret är fruktansvärda, och liknar ingenting annat än en krigszon. Oron sprider sig till fler områden, särskilt andra flyktingläger, och snart rapporteras flera döda på Västbanken. Bland annat en 12-årig pojke i Jenin, som dör i sviterna av en skottlossning. Det råder kaos i både Shuafat och i Qalandiya flyktingläger.

Våldet har så många ansikten i Palestina, fler än vad jag har utrymme till att nämna. Västbanken måste ha världsrekord i våldskapital, tänker jag. Det visar sig inte minst genom att jag behöver uppdatera siffrorna över döda palestinier, ibland flera gånger per dag, medan jag författar den här texten.

Våldet visar sig i det ohyggliga båset, som jag passerar varje dag och tänker att världens alla vålnader måste bo där. Och så försöker jag tänka positivt, och föreställer mig då, att det där båset en dag kommer att bli bevarat för eftervärlden. Att Nazir Dar Ahmed, som i maj sköts ihjäl där inne, åtminstone inte dog förgäves. En dag kommer världen att konfronteras med vad som pågick där i båset vid Damaskus gate, och det kommer pratas öppet om det.

Vill du veta mer?

Följeslagare kommer gärna till din lokalgrupp, församling, skola eller organisation och berättar.
Kontakta via foljeslagarprogrammet@skr.org

Artikeln är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt. Läs hela numret här.