Var finns fredsrösterna?

”Röster för hopp och motstånd i tider av krig och oro” Katarina Gårdfeldt, Marika Lagercrantz och Iraj Shirkhani samtalar. Foto: Nathaly Salas.

– Vi föds alla med kapacitet till ickevåld. Tänk bara så svårt det är att lyfta ett barn som inte vill eller att tvinga ett barn att äta som inte vill. Ickevåld är också mer inkluderande, då alla i samhället kan delta, gammal som ung, handikappade… och dessutom blir det lättare att bygga ett samhälle som är mer demokratiskt.

Skådespelaren Marika Lagercrantz gästade det öppna kvällsprogrammet ”Röster för hopp och motstånd i tider av krig och oro”. I sin appell för ickevåld påminde hon de närvarande om historien och hur vi kunnat använda ickevåld framgångsrikt – i demokratirörelser på Filippinerna, i Serbien, i Östtyskland, i svensk arbetarrörelse och frikyrkokamp. Temat togs upp i de fördjupande samtalen efterföljande dag, och de utmanande aspekterna av att förespråka ickevåld när ett land invaderar ett annat. Kriget i Ukraina och den nya säkerhetspolitiska situationen i Europa var en självklar utgångspunkt i samtalen.

”Krig är meningslöst. Men det är ofta del av en större meningslöshet”

Det öppna kvällsprogrammet ägde rum i Sigtunastiftelsens bibliotek. Foto: Nathaly Salas.

I Ukraina idag, när familj och vänner dör, kan det upplevas oerhört provocerande att prata om ickevåld, menade Michael Hjälm, rektor för S:t Ignatius ortodoxa akademi och prefekt på Enskilda högskolan i Stockholm. Han lyfte fram författaren Leo Tolstoj som betonade att ickevåld måste vara ett eget val: det är alltid det rätta valet, men det måste komma inifrån.

– Krig är meningslöst. Men det är ofta del av en större meningslöshet. Unga människor i Ryssland känner att de inte har något hopp om framtiden. Kriget är ett uttryck för den meningslösheten. Den nuvarande patriarken och ledningen för den rysk-ortodoxa kyrkan driver kriget. Det har inget med ortodox teologi att göra, utan med nationalism.

Michael Hjälm kritiserade också Kyrkornas Världsråd för dess flathet mot den rysk-ortodoxa kyrkan. Samtidigt lyfte han fram russofobin i västvärlden som en bidragande orsak till dagens läge. Tidigare ärkebiskopen i Svenska kyrkan KG Hammar var inne på ett liknande spår. Han menade att vi försatte chansen att bygga fred i Europa när det fanns ett möjlighetsfönster på 90-talet. Istället har NATO steg för steg expanderat fram till den ryska gränsen.

Karin Wiborn, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, uppmärksammade den anmärkningsvärda tystnaden från Sveriges kyrkor vad gäller vapenexport, NATO-medlemskap och upprustningsfrågor. För några decennier sedan var kyrkornas röster mycket tydligare, kanske för att vapenvägran då var en aktuell fråga och vapenfri tjänst hanterades av Sveriges kristna ungdomsråd. Equmeniakyrkan har skrivit ett samarbetsavtal med Kristna Fredsrörelsen.

– Vår teologiska grund säger att vi ska ”värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta vårt ansvar för att förvalta Guds skapelse.” Samarbetet med Kristna Fredsrörelsen tror vi kan hjälpa oss att bli bättre på systemförändring.

Michael Hjälm, Karin Wiborn och Margareta Ingelstam fanns bland det 20-tal inbjudna personer som deltog i årets ekumeniska samling. Foto: Nathaly Salas.

Pascal Andréasson, pingstpastor och förlagschef för Evangelie förlag, gjorde en exposé över den pingstkarismatiska rörelsen som ursprungligen var uttalat pacifistisk – inspirerade av historiska fredskyrkor som kväkare och mennoniter. I Sverige kunde de så kallade Fribaptisterna, som var radikalpacifister, sitta i fängelse i åratal för vapenvägran. Pingstvännerna i leden gjorde vapenfri tjänst, men det diskuterades inte i samfundet.

Jesus sa inte ”beväpna er” till sina lärjungar. Han sa ”Jag sänder er som får bland vargar”

Idag har många pingstkyrkor, särskilt i USA, blivit patriotiska och förespråkar vapen. Förflyttningen har skett gradvis och möjliggjorts av att pacifismen inte var förankrad i det teologiska arbetet. Men han lyft e samtidigt fram exempel från andra delar av världen där pingströrelsen inspirerar – som den kongolesiska läkaren, pingstpastorn och fredspristagaren Denis Mukwege, och fredsambassadörerna inom pingstkyrkan i Uganda. Frågan om ickevåld är komplex, men ur ett individetiskt perspektiv ser han ingen annan väg som kristen.

– Jesus sa inte ”beväpna er” till sina lärjungar. Han sa ”Jag sänder er som får bland vargar”.

KG Hammar och Marika Lagercrantz. Foto: Nathaly Salas.

Michael Hjälm menade att vi lever i en mörk tid men vi behöver vara redo när generationsskiftet sker i Ryssland. Förändring tar tid. Vi behöver kunna ”vila i mörkret” som KG Hammar uttryckte det.

– Tillvaron innehåller också läkande kraft som vi får ta emot, allt behöver vi inte fixa själva.

Tillståndet för den Belarusiska demokratirörelsen är prekär. Martin Uggla, tidigare ordförande i Östgruppen, menade att även om motståndet mot regimen i Belarus inte lyckades 2020, så har det skett en förändring inom människorna. Den förändringen kommer vara avgörande när regimen väl faller.

– Man kan säga att det växte fram en medborgaranda som inte funnits förut och som omvandlade landet i grunden. I de fester, manifestationer, samarbeten som bildades skapade de det Belarus som de ville leva i.

Det är mycket vi kan göra här och nu. Vi behöver kanalisera vår ilska och sorg i transformativt arbete. Ge tid till barn som behöver en vuxen. Öva på ickevåld så att inte pansarskott blir vårt enda svar. Och odla tillit. Det relationsbyggande gräsrotsarbetet lyft es fram som en förutsättning för att på ett trovärdigt sätt bidra till systemförändring.

Karin Wiborn exemplifierade med Scouternas verksamhet där hon själv är engagerad.

– Jag tror att de sammanhang där vi fostrar varandra är oerhört viktiga. Det är så viktigt att våga prata med den som inte uttrycker sin tro på det sätt jag gör, inte förstår världen som jag, inte har samma politiska åsikter som jag.

Artikeln är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt. Läs hela numret här.