När utrikesminister Maria Malmer Stenergard idag läser upp regeringens utrikespolitiska deklaration i riksdagen är det vår förhoppning att två begrepp ekar i varje mening, nämligen fred och rättvisa.
Kanske verkar det självklart, för visst borde väl ledorden i varje politisk handling syfta till att människor ska få leva i fred och åtnjuta respekt för alla sina rättigheter? Det ena ordets innebörd förutsätter det andras och Sverige har alla möjligheter att gå först och forma världen till en säkrare plats, för alla.
Utan rättvisa, ingen fred. En paroll från förr som världen över skanderas med samma relevans och aktualitet idag. I en strävan mot hållbar fred måste ett stort fokus läggas på att utrota orättvisa, diskriminering och förtryck. Konfliktförebyggande arbete som hanterar grundorsaker till krig och konflikt, hemma och globalt, blir då en rimlig första prioritet.
Rättvisa, pålitliga och demokratiska institutioner samt strukturer och normer mellan stater, grupper, samhällen och individer är alla grundpelare för att bygga fred. Det är också förutsättningar för att fredligt kunna hantera konflikter som uppkommer – både inom ett land och i relation till andra länder.
Utvecklingsbiståndet, en viktig del av den samlade utrikespolitiken, är ett effektivt och strategiskt verktyg för att arbeta för hållbar fred. Med ett omfattande fredsfrämjande bistånd kan vi gå till roten med orsakerna som driver på konflikter, ojämlikhet, brist på politiskt inflytande och underminerade institutioner. Detta måste gå hand i hand med en offensiv utrikespolitisk dagordning för fred utifrån folkrätten, som söker dialog, deskalering och sätter mänsklig säkerhet i fokus.
Fredsfrämjande insatser är en “billig investering sett till faktiska utgifter och räddade värden” menade en rad fredsforskare nyligen i Dagens Nyheter. FN:s budget för fredsbevarande insatser uppgick, trots att det är ett av de mest effektiva verktygen för att minska död och lidande, 2023/2024 endast till någon promille av världens totala försvarsutgifter. Visst är det frestande att leka med tanken på ett omvänt förhållande i investeringar, vilken värld skulle vi då leva i?
Detta påverkar även internationell handel, export, och möjligheterna att faktiskt leva i en regelbaserad världsordning där den starkes rätt inte får stå över den behövandes
Fred gör Sverige säkrare, konstaterade samma forskare och pekade på hur väpnade konflikter i princip alltid får konsekvenser över nationsgränser och ibland blossar upp till regionala konfliktsystem. Sverige har alltså ett egenintresse i att prioritera internationellt fredsbyggande då demokratisk tillbakagång och väpnade konflikter gör världen som helhet mer osäker. Detta påverkar även internationell handel, export, och möjligheterna att faktiskt leva i en regelbaserad världsordning där den starkes rätt inte får stå över den behövandes.
För att bygga en hållbar fred och stärka den globalt så hotade demokratin måste Sverige våga visa ledarskap i det så viktiga arbetet för att förebygga konflikt och skapa inkluderande samhällen. Sverige behöver visa mod och inte agera utifrån oro och rädsla , vilket bara drar oss djupare ned i den destruktiva och inåtblickande spiralen där fokus på närområde och ökade försvarsutgifter hindrar oss från att se till helheten, av vi har bara en värld och vi lever alla på samma jord.
För att bygga hållbar fred och leva i säkerhet måste vi sträva efter att skapa rättvisa samhällen världen över. Som Martin Luther King sa, ”Orättvisa någonstans är ett hot mot rättvisan överallt”.
Lotta Sjöström Becker, Generalsekreterare
Kristna Fredsrörelsen
Vill du vara en del av en rörelse för fred och rättvisa? Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen!