Den demokratiska utvecklingen i världen är på tillbakagång och civilsamhällets utrymme stryps. Regeringens demokratisatsning måste stärkas med mer av både handling och resurser. Det skriver 19 organisationer inför konferensen Stockholm International Democracy Talks.
Debattartikel publicerad i Altinget.
Auktoritära krafter och makthavare som vill göra det svårare för civilsamhällets aktörer att verka självständigt och driva förändring vinner mark. Människor som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och miljö får svårare att organisera sig. Deras verksamhet kriminaliseras, de hotas, misstänkliggörs och fängslas. En del får betala med sitt liv.
Enligt organisationen Front Line Defenders mördades 331 aktivister under förra året. En majoritet av dem var miljöförsvarare.
När handlingsutrymmet för civilsamhället stryps drabbar det framför allt människor som redan lever under förtryck och diskriminering. Det innebär bland annat allvarliga konsekvenser för kampen för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter.
Auktoritära regimer har använt pandemin som förevändning för att oproportionerligt och utan tidsbegränsningar ytterligare begränsa civilsamhällets utrymme.
Bland annat beskriver Amnesty International i sin årsrapport hur många regeringar tystat oliktänkande med pandemin som förevändning. Världsfacket ITUC har rapporterat om hur arbetsgivare i flera länder passat på att göra sig av med fackligt aktiva arbetstagare under pandemins ekonomiska kris. Enligt Internationella IDEA har över tre fjärdedelar av världens alla länder infört restriktioner för religionsutövning under pandemin.
Vi 19 svenska organisationer märker dagligen av den negativa utvecklingens konsekvenser i våra egna verksamheter och i kontakten med våra partnerorganisationer. De arbetar, trots ovan beskrivna utmaningar, oförtrutet med att förändra och förbättra våra samhällen, både lokalt och globalt. Vi känner hopp om att trenden ska kunna vändas. Men vi behöver ett starkt politiskt stöd. Det är bra att förståelsen för frågan ökar och att Sverige har lanserat en demokratisatsning med ambitionen att arbeta mer effektivt och innovativt för demokratisk utveckling.
Med vetskapen om det akuta läget behöver regeringen göra större ansträngningar för att demokratisatsningen ska ha önskad effekt framåt. Den behöver bli mer synlig och genomsyra hela utrikespolitiken för att få ordentligt genomslag. Två förutsättningar för det är att det finns en handlingsplan och anpassad finansiering.
Ett av satsningens ”flaggskepp” har varit de demokratidialoger som har genomförts på ett antal svenska ambassader runt om i världen. Dess syfte har varit att belysa demokratins tillstånd globalt och lokalt samt skapa engagemang i samtal om demokrati. Detta är välkommet.
Vi upplever dock att det saknas ett strategiskt helhetsgrepp om var, hur och med vem dialogerna ska ske. Det saknas också nödvändig finansiering för att säkerställa det lokala civilsamhällets deltagande. Något så enkelt som att betala en bussbiljett till den svenska ambassaden kan vara avgörande för deltagande från just de personer och organisationer som demokratisatsningen syftar till att stötta. Sverige måste våga utmana även i länder där ambassaderna har ett tydligt exportfrämjande mandat och där hot mot demokratiförsvarare kommer från företagsintressen.
Vi anser att den svenska regeringen bör:
Det är hög tid att växla upp tempot. I ljuset av den negativa globala utvecklingen för demokratin och det civila samhällets krympande utrymme behöver vi vara många goda krafter som drar åt samma håll. Regeringens demokratisatsning är ett positivt initiativ. Låt oss göra den så kraftfull som möjligt så den bidrar till verklig positiv förändring här och nu och på sikt.