Remissyttrande om militärt samarbetsavtal med USA

Yttrande över ”Ds 2024:2 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater”

Kristna Fredsrörelses remissyttrande om DCA-avtalet med USA

Kristna Fredsrörelsen ser med oro på att svensk och global säkerhet idag nästan uteslutande diskuteras ur ett militärt perspektiv, och med avskräckning som grundläggande princip. Vi verkar istället för en bredare syn, där mänsklig säkerhet står i fokus snarare än stater och territorier, och där helt andra insatser än militära krävs för att uppnå en hållbar fred.

Det föreslagna avtalet om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater ser vi som ytterligare ett tydligt och beklagligt uttryck för den snäva säkerhetssyn som präglar den säkerhetspolitiska diskussionen i Sverige.

Vad gäller avtalets konkreta innehåll vill vi lyfta två frågor som vi uppfattar som särskilt problematiska:

1) Frågan om kärnvapen och dess eventuella placering på svenskt territorium.

2) Frågan om straffrättslig jurisdiktion i förhållande till medlemmar av de amerikanska styrkorna – jämte deras anhöriga – som kan komma att stationeras i Sverige.

Kärnvapen 

Varken användning eller hot om användning av kärnvapen är förenligt med internationell rätt och dess principer om distinktion, proportionalitet och försiktighet. Ändå har Sverige utan förbehåll valt att gå med i militäralliansen Nato, i vars säkerhetspolitiska doktrin kärnvapenanvändning ingår och planeras.

I samband med inträdet i Nato hänvisade regeringen till betänkanden som sade att det ”inte finns skäl att ha kärnvapen och permanenta baser i Sverige i fredstid”. Något uttryckligt förbud mot placering av kärnvapen på svenskt territorium föreligger dock inte i dag, till skillnad från exempelvis i Finland, där sådan lagstiftning finns och därmed har bäring på Finlands motsvarande DCA-avtal med USA. Vi anser mot denna bakgrund att DCA-avtalets nuvarande formuleringar är otillräckliga så länge det i Sveriges lagstiftning saknas ett uttryckligt förbud mot placering av kärnvapen på svenskt territorium.

Straffrättslig jurisdiktion

Avtalet fastslår att Sverige i flera fall avstår sitt företräde till domsrätt i fråga om brott som begås av medlemmar av de amerikanska styrkorna och den ”civila komponenten”. Enligt avtalet kan Sverige visserligen återta avståendet från domsrätt i fall som är ”av särskild betydelse för Sverige”. Vi anser dock att denna möjlighet är alltför vagt formulerad, varför det finns en påtaglig risk för att beslut i sådana situationer kan komma att fattas godtyckligt, alternativt styras av politiska hänsyn i stället för juridiska principer.

Vi konstaterar också att det på rättsområdet kan uppstå normkonflikter på grund av olikheter i amerikansk respektive svensk lagstiftning, vilket kan skapa oro och spänningar i det svenska samhället och i vissa avseenden även öka risken för att brott mot svensk lag begås.

Stockholm, den 21 mars 2024

Lotta Sjöström Becker
Generalsekreterare
Kristna Fredsrörelsen