Oskyldigt dömda MR-försvarare släpptes efter tre år i fängelse

Människorättsförsvarare i frihet tillsammans med Kristna Fredsrörelsens personal i Mexiko.

Natten den 29 maj 2022 får människorättscentret Frayba i Chiapas, Mexiko, ett samtal. Tre män har på oklara grunder blivit bortförda av polis från samhället San Juan Cancuc. Deras familjer vet inte vart de tagits eller varför. Männen, som tillhör folkgruppen Tseltal, är engagerade i arbetet för urfolks- och markrättigheter. De är människorättsförsvarare. Och den natten blir de det senaste i en lång rad av fall där rättssystemet används för att kuva kampen för rättvisa och territorium i Chiapas.

Frayba, eller Centro de Derechos Humanos Fray Bartolomé de las Casas, är en organisation som Kristna Fredsrörelsen medföljt sedan mer än 20 år. I maj 2022 blir Kristna Fredsrörelsens team i Chiapas genast inkopplade i fallet med de tre männen. De möter Frayba på polisstationen i San Cristobal de las Casas för att försöka få reda på var de frihetsberövade männen hålls.  

-Först påstod de att de inte hade någon information om fallet alls. Men så småningom kommer en fabricerad rapport om narkotikainnehav fram. Polisen bekräftar också att männen hålls där, och att de kommer släppas dagen efter, säger Josefine Sjöberg, som är Kristna Fredsrörelsens landrepresentant i Mexiko.  

Falskt anklagade för mord

Natten innan männen greps blev en kommunal polisman blivit skjuten, och omkom i sitt fordon. Ingenting tyder på att de tre männen skulle haft något med händelsen att göra, men när Frayba nås av nyheten befarar de att Åklagarmyndigheten ändå kommer försöka använda polismordet emot dem.  

 –Så vi åker dit för att försäkra oss om att ingen sådan misstanke finns. Och Åklagarmyndigheten bekräftar det, och upprepar att männen kommer släppas dagen därpå, säger Josefine Sjöberg. 

Men när morgondagen kommer, och männen ska släppas, dyker de inte upp. Istället har de gripits igen och förts till häktet, misstänkta för mordet på polismannen. Frayba och Kristna Fredsrörelsen åker dit tillsammans med männens familjer och vittnen från San Juan Cancuc som kan bekräfta att anklagelserna mot männen är falska. I häktet har förhandlingarna redan börjat, och gruppen väntar utanför på att de ska ta slut.  

Men medan de står där omringas gruppen plötsligt av ett stort antal poliser – som griper två av vittnena. Gripandet sker våldsamt, inför ögonen på Frayba och Kristna Fredsrörelsens observatörer – utan arresteringsorder eller någon information på tseltal, det språk som vittnena talar. 

Fem människorättsförsvarare är nu frihetsberövade, och står samtliga anklagade för ett mord de inte begått. 

FN uppmanar mexikanska staten att genast frige männen

Det här är början på en lång process av orosbrev, kommunikation med myndigheter och medföljning under rättegångsförhandlingarna. Oegentlighet på oegentlighet dokumenteras, från bristerna i bevisföringen till avsaknad av tolkar, hot mot männens advokater och rasistiska uttalanden från domaren i målet. Trots detta döms männen till 25 års fängelse. Domen överklagas till högre instans och männen hålls häktade i nästan två år innan nästa dom avkunnas – även den ett fängelsestraff på 25 år. 

-Under hela den här tiden besökte vi dem regelbundet, säger Josefine Sjöberg. Försökte ge stöd och hålla hoppet uppe. Samtidigt drevs fallet vidare av nationella och internationella människorättsnätverk, och nådde efter Fraybas och Kristna Fredsrörelsens påtryckningar till slut upp till FN:s arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövade. 

Observatörer vid utanför häktet

Och där börjar något hända. Arbetsgruppen publicerar ett uttalande där de fastslår att det rör sig om ett godtyckligt frihetsberövande i fyra av fem kategorier. FN uppmanar mexikanska staten att genast frige männen och garantera dem ersättning och reparation för tiden de hållits fängslade.  

Månaderna efter uttalandet går. Medföljningen och arbetet fortsätter – och till slut händer det. Tre och ett halvt år efter att männen anhölls kommer ett federalt domstolsbeslut om att de frias på samtliga åtalspunkter. 

Allt arbete hade gett resultat – det var ren eufori

-Vi trodde knappt att det var sant. Efter så lång tid, så många samtal och så många försök att ingjuta hopp och visa att de inte är ensamma. Allt arbete hade gett resultat – det var ren eufori, säger Josefine Sjöberg.  

De fem männen frigavs den 21 november 2025. Det firades med en stor fest. Men hur kan skadan de lidit repareras? Och hur återgår man till ett liv som inte längre finns kvar? 

–Flera av männens familjer hade varit tvungna att sälja mark eller flytta för att klara sig under de här åren, säger Josefine Sjöberg. Det är fantastiskt att de frigavs, men det var också väldigt blandade känslor för dem att återgå till ett liv som inte längre var sig likt.  

En rättsstat som sviker

Fallet med de fem tseltal-försvararna är ett av många där urfolks kamp för självbestämmande, territorium och markrättigheter kriminaliseras och förtrycks av en rättsstat med utbredd korruption. De som försvarar urfolks rättigheter är särskilt utsatta för rättsliga övergrepp och diskriminering – trots att det faktiskt finns fredsavtal som försäkrar deras rättigheter, säkerhet och rätten att organisera sig. 

I januari 2026 år fyllde San Andrés-avtalen i Mexiko 30 år. De är fredsavtalen som undertecknades efter zapatisternas uppror 1994, och som skulle garantera urfolks rätt och ställning i Chiapas. Idag ses avtalen av många som havererade, med marginellt genomslag och utan officiella instanser som övervakar eller driver på genomförandet.  

För de fem människorättsförsvararna från San Juan Cancuc gav medföljning, lokalt engagemang och internationella påtryckningar till slut resultat. Processen för skadestånd och reparation pågår ännu – liksom den mångåriga kampen för urfolks lagstadgade självbestämmande och suveränitet i Chiapas territorium.