Den första december 2018 fick Mexiko en ny president, Andrés Manuel López Obrador, även kallad AMLO. Han vann en överlägsen seger redan i första valomgången med 53 procent av rösterna, och i koalition med två andra partier vann hans parti MORENA också majoritet i både senaten och representanthuset. Men delar av civilsamhället är oroliga, däribland flera av Kristna Freds medföljda organisationer.
AMLO har deklarerat att han vill genomföra en fjärde transformation av Mexiko. De tre tidigare transformationerna han syftar på, och som på ett genomgripande sätt förändrade landet, är frigörelsen från Spanien 1810, de liberala reformerna på 1860-talet och den mexikanska revolutionen 1910. Denna fjärde transformation består bland annat i att AMLO vill få bukt med den utbredda korruptionen, ta bort politikernas privilegier, sänka lönerna för vissa högre tjänstemän och sälja ut regeringens flygplan och bilar. Han säger också att de fattigaste ska komma först och tänker därför höja minimilöner och pensioner, se till att sjukvården förbättras och att det införs olika typer av välfärdsbidrag. Och alldeles nyligen lovade han på en av sina dagliga presskonferenser att priserna på bensin, gas och elektricitet inte kommer att höjas.
En populär åtgärd var när AMLO proklamerade att han inte skulle bo i den officiella presidentbostaden, där tidigare presidenter bott, utan att denna skulle förvandlas till ett kulturcentrum. AMLO har också infört en slags folkliga konsultationer på nationell nivå, där medborgarna får en chans att uttrycka sina åsikter i olika frågor. Hittills har två stycken genomförts, med ett deltagande på lite mindre än en procent av väljarkåren. Både genomförandet, frågeställningarna och det låga deltagandet har kritiserats av organisationer i det civila samhället. Beträffande de konsultationer som enligt internationell lag ska genomföras i urfolksområden i frågor som rör deras territorer, har AMLO lovat att detta nu ska börja tillämpas.
I den andra folkliga konsultationen i början av året fick AMLO grönt ljus till att utvinna mer olja och öppna fler oljeraffinaderier, vilket oroar miljöorganisationer i hela landet. Han fick också ja till att satsa på flera stora så kallade megaprojekt. Bland annat planeras ett järnvägsbygge på Yucatánhalvön för att öka turistnäringen. Men de mayafolk som bor där järnvägen ska gå protesterar och hävdar att det inte kommer att gynna dem ekonomiskt, att naturen kommer att förstöras och deras traditionella marker exproprieras.
När det gäller gruvbrytning, som också är ett av de stora konfliktområdena mellan staten och de människor som bor där fyndigheterna finns, har AMLO sagt att han inte ska ge fler tillstånd för brytning till utländska gruvföretag, men att de tillstånd som redan getts inte ska tas tillbaka.
Situationen för människorättsförsvarare har inte förbättrats efter AMLOs tillträde för drygt fyra månader sen. Enligt den myndighet som har till uppgift att skydda människorättsförsvarare och journalister, har nio människorättsförsvarare och sex journalister dödats under dessa fyra månader. Och bara två fall har klarats upp. Espacio OSC, ett nätverk av civilsamhällesorganisationer, har kritiserat myndigheten för dess ineffektivitet. Myndighetens nye chef, Alejandro Encinas, erkänner ineffektiviteten och säger att arbetet ska bli mycket mer förebyggande och att man måste jobba för att minska straffriheten.
Comité Cerezo, som medföljs av Kristna fredsrörelsen, är sedan november 2018 drivande i en process där man försöker få till stånd en lagändring som ska tvinga den mexikanska staten att vidta starkare åtgärder till skydd för människorättsförsvare och journalister.
Det stora diskussionsämnet de senaste veckorna, och där AMLO har fått mycket kritik, har varit införandet av det nya nationalgardet. Det är tänkt att fungera som en extra poliskår, som ska jobba med att förebygga brott, se till att den allmänna säkerheten upprätthålls och bekämpa organiserad brottslighet. Sociala rörelser i hela Mexiko är dock mycket oroade, eftersom nationalgardet kommer att ledas av en före detta militär och ha nära samarbete med flera grenar av försvarsmakten. Det nationella nätverket Todos los derechos para todas y todos (Alla rättigheter till alla), som består av 87 olika civilsamhällesorganisationer, menar att det faktum att nationalgardets ledning har militär bakgrund inte kommer att leda till att den allmänna säkerheten ökar, utan snarare bidra till en militarisering och ett ökat våldsanvändande. Militären i Mexiko är redan involverad i brottsbekämpning och upprätthållande av allmän ordning, och det är ett känt faktum att det har begåtts många brott mot mänskliga rättigheter av militären. AMLO försvarar dock införandet av nationalgardet med att säkerheten för allmänheten måste garanteras och menar att det inte kommer att leda till en ökad militarisering. Människorättscentret Frayba, en av Kristna fredsrörelsens medföljda organisationer, är dock fortsatt oroliga. De pekar på exempel i olika urfolksbyar där aggressioner och tvångsförflyttningar inte har upphört trots närvaro av både militär och polis. Frayba uppmanar därför AMLOs regering att skyndsamt bidra till att lösa den våldsamma situationen i dessa byar utan att öka militariseringen.
Chefen för FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, Chiles före detta president Michelle Bachelet, var på besök i Mexiko i början av april. Under besöket skrevs en samarbetsöverenskommelse mellan FN och Mexiko gällande nationalgardet. FN ska ge råd om utbildningen av de mer än 50000 personer som ska ingå i gardet, för att dessa ska få kunskap om och respektera mänskliga rättigheter. Men FN ska också övervaka nationalgardets arbete och kommer enligt Bachelet att reagera om inte de mänskliga rättigheterna följs, och eventuella brott mot dem inte bestraffas.
Bachelet uttalade sig även om fallet med de 43 försvunna lärarstudenterna i Ayotzinapa 2014 och meddelade att FN kommer att delta i de fortsatta undersökningarna av fallet så att de skyldiga kan hittas och dömas. Hon påpekade också att det höga antalet försvunna personer i Mexiko är mycket alarmerande (över 40000 i dagsläget) och att denna fråga måste prioriteras av den nya mexikanska regeringen. Bachelet tog även upp det höga antalet mord (252 538 sedan 2006) och påpekade att detta är jämförbart med ett land i krig.