Guatemalas gator kokar av protester

Den 14 januari 2024 kan innebära en vändning för den demokratiska utvecklingen i landet där implenteringen av Fredsavtalet och arbetet med övergångsrättvisa gått kräftgång under en rad år. 

I augusti hölls det allmänna val i Guatemala – och till allas förvåning vann kongressledamoten Bernardo Arévalo och hans parti, Movimiento Semilla. Oddsen var höga – valprognoserna hade placerat rörelsen på sjunde eller åttonde plats. Arévalo gick till val på att bekämpa korruptionen och ska, enligt konstitutionen, tillträda den 14 januari.

Centinelas por la Dignificación del Estado håller offentliga bönemöten framför häkten och domstolar.

Hade inte vågat hoppas på valutgången

Mayra Rodriguez är utbildad journalist och en av frontpersonerna i Centinelas, en interreligiös organisation som erbjuder andlig medföljning åt fängslade människorättsförsvarare och ordnar offentliga bönemöten utanför häkten och domstolar.

”Vårt hopp är att valresultatet ger oss tillbaka torgen, det offentliga rummet.”

– Vi hade inte vågat hoppas på den här valutgången, men sa: det sista vi har är fria val. Därför mobiliserade vi och gick man ur huse för att utöva vår demokratiska rätt att rösta. Det lär bli svårt för den nyvalde presidenten, vi kan räkna med att de rättsliga och politiska utspelen som pågått sedan valet kommer att fortsätta. Vårt hopp är att valresultatet ger oss tillbaka torgen, det offentliga rummet. Att återigen kunna säga vad vi tycker, utan att behöva vara rädda. Som det är nu blir alla organisationer kriminaliserade: en tweet kan skicka oss i fängelse. Vår önskan är att börja arbeta för ett annat Guatemala.

En djupgående konstitutionell kris, ökad maktkoncentration i medierna och systematiserade kriminaliseringsprocesser mot såväl inhemska som internationella civilsamhällesorganisationer har präglat det politiska landskapet i Guatemala de sista åren.

”Det som präglar vårt samhälle allra mest är att en så stor del av befolkningen lever i fattigdom. Svälten bland barn är ett stort problem. Det har strukturella orsaker.”

Oktober 2023. Kvinnliga ledare från ursprungsbefolkningar demonstrerar mot korruption och röker fredscigarr framför valmyndigheten i Guatemala City. Foto: Daniel Hernandez Salazar, Shutterstock

– Vi är ett pyttelitet land mitt i Latinamerika, som till skillnad från de andra har en stor majoritet som är maya-folk. Ändå styrs landet av vita. Vi är drabbade av drogkarteller, korruption och rovdrift på naturtillgångar. Det som präglar vårt samhälle allra mest är att en så stor del av befolkningen lever i fattigdom. Svälten bland barn är ett stort problem. Det har strukturella orsaker. På sätt och vis har den väpnade konflikten fortgått, inte minst på grund av att den styrande eliten förnekar folkmordet som då ägde rum. De har fortsatt att använda våld för att skyla över folkmordet och korruptionen, säger hon.

”Många kvinnor, aktivister, sitter i häkten och fängelser för sitt arbete.”

Inte minst protesterna visar att kampviljan är stor hos landets folkrörelser, liksom deras överlevnadsförmåga. Men människorättsförsvarare i Guatemala betalar ett högt pris. Att tala öppet, såsom Mayra gör, är inte riskfritt.

– Jag ser det som min plikt gentemot dem, som inte längre kan tala, att visa min ståndpunkt. Det är det minsta jag kan göra. Många kvinnor, aktivister, sitter i häkten och fängelser för sitt arbete. Att få komma på besök hos dem är det som berör mig allra mest. (Eftersom många av dem tillhör olika församlingar,
så det räknas som själavård när vi kommer – vi kallar det andlig medföljning.)

– De får en timmes dagsljus om dagen. Jag hade inte kunnat föreställa mig fängelsemiljön innan jag kom in i den som själavårdare och det hade inte de fängslade
kvinnorna heller. De anklagar sig själva för att ha utsatt sina barn för att växa upp utan mamma. De talar om sin saknad. Det har fått mig att värdesätta friheten. Vissa får vi inte träffa – då försöker vi få en skymt av dem när de förs in till förhandlingar eller rättegångar. Så vet vi att de lever, och hur de verkar må.

Genusperspektivet gör skillnad

Centinelas deltog när Kristna Fredsrörelsen, Act Svenska kyrkan och Norska fonden för mänskliga rättigheter samlade 23 människorättsorganisationer i Colombias huvudstad Bogotá hösten 2022. Alla deltagare var kvinnor, och de bytte erfarenheter om säkerhet och riskanalys med varandra.

”Manliga och kvinnliga fredsaktivister hotas på olika sätt. Nu är vi alla medvetna om det.”

– När vi själva hamnade i den kriminaliseringsspiral som många civilsamhällesorganisationer drabbas av här började vi arbeta mer medvetet med självskydd. Genusperspektivet gör stor skillnad. Manliga och kvinnliga fredsaktivister hotas på olika sätt. Nu är vi alla medvetna om det. Med stöd av de verktyg som vi fått genom Kristna Freds har vi skapat ett krisnätverk där vi kan få stöd, säger Mayra Rodríguez.

/Nathaly Salas

Är du journalist och vill komma i kontakt med någon av Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisationer eller människorättsförsvarare i de områden där vi verkar? Kontakta oss gärna kommunikation@krf.se

Artikeln är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt.

Ladda ner hela numret här. Som medlem får du tidningen i pappersform i brevlådan.