Kristna Fredsrörelsen går till domstol när regeringen bryter med en hundraårig tradition som både fyllt en viktig demokratifunktion och stärkt Sveriges samlade kompetens i fredsfrågor. Beslutsprocessen har präglats av otydlighet, brist på information och motsägelsefulla underlag.
Regeringen beslutade i december 2023 att strypa den statliga finansieringen till ideella organisationers arbete kring fred och säkerhet. Kristna Fredsrörelsen var en av de organisationer som drabbades av beslutet. Trots att vi hade ett pågående treårigt avtal som sträckte sig över 2024 fick vi med kort varsel – den 22 december – veta att detta skulle avbrytas i förtid redan vid årsskiftet en dryg vecka senare.
Förutom att regeringen därmed bröt en nästan hundraårig tradition som både fyllt en viktig demokratifunktion och stärkt Sveriges samlade kompetens i fredsfrågor, så hade själva beslutsprocessen präglats av otydlighet, brist på information och motsägelsefulla underlag. I syfte att få en objektiv bedömning av processen kommer vi i Kristna Fredsrörelsen nu därför att driva ärendet vidare till förvaltningsdomstolen.
Seriös kritik mot den förda politiken har fått utrymme och till och med uppmuntrats, eftersom det betraktats som ett naturligt inslag i en fungerande demokrati
Att civilsamhället har en nyckelroll i frågor som rör fred och säkerhet har det länge rått konsensus om i Sverige. Redan i slutet av 1920-talet infördes därför ett statligt bidrag till civilsamhällesorganisationer som arbetade med dessa frågor. Bidraget fanns sedan kvar i olika former ända fram till och med 2023, oberoende av olika regeringars partifärg.
Traditionellt har ett dynamiskt samspel mellan staten, civilsamhället och andra oberoende aktörer setts som en del av samhällskontraktet och utgjort en av den svenska demokratins främsta styrkor. Seriös kritik mot den förda politiken har fått utrymme och till och med uppmuntrats, eftersom det betraktats som ett naturligt inslag i en fungerande demokrati.
Folke Bernadotteakademin (FBA) är den myndighet som på senare år administrerat anslaget till fredsrörelsen, rubricerat Stöd till civilsamhället. Stödets omfattning har varit minimalt jämfört med de medel som lagts på det militära försvaret, men likväl oerhört värdefullt för fredsrörelsen i Sverige.
”Fred kräver ett brett samhällsdeltagande”
Också FBA har sett ett stort värde i det aktuella stödet. Man har själv beskrivit dess syfte som dels ett bidrag till ökad kunskap och engagemang kring frågor som rör internationell fredsfrämjande verksamhet och säkerhetspolitik, dels ett främjande av dialog och debatt i Sverige och globalt på detta område. FBA:s tidigare generaldirektör Henrik Landerholm – som för närvarande är regeringens nationella säkerhetsrådgivare och har en bakgrund som moderat ordförande i riksdagens försvarsutskott – uttryckte i en rapport för några år sedan att ”fred kräver ett brett samhällsdeltagande” och att stödets kanske viktigaste idé är ”att se till att civila samhällets olika röster inte tystnar”.
För Kristna Fredsrörelsens del har stödet gett möjlighet att förmedla erfarenheter och kompetens från fredsforskning och vårt eget internationella arbete till stöd för människorättsförsvarare i konfliktområden. I egenskap av trosbaserad rörelse fyller vi dessutom en särskild funktion som kompetensresurs för många kyrkor och samfund som är engagerade i internationellt solidaritetsarbete.
Med stödets hjälp har vi kunnat bidra med seriös kunskap och debatt om fred och säkerhet i Sverige, och samtidigt föra in välbehövliga fredliga och existentiella perspektiv i det offentliga samtalet. Det sistnämnda känns aktuellare än någonsin med tanke på de stora utmaningar och förändringar som svensk säkerhetspolitik står inför, inte minst till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det svenska Nato-medlemskapet.