En röst för fred i ett år präglat av stridsrop
Vi närmar oss slutet av ett år då många av Kristna Fredsrörelsens farhågor, när vi påpekat det uppenbara – att våra beslutsfattare berett väg för den framtid de investerat i – besannats med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Polariseringen i det offentliga samtalet har i kölvattnet av den ansträngda säkerhetssituationen eskalerat. Fredsrörelsen har kritiserats för att vara världsfrånvänd. Här följer en rad nedslag som visar hur Kristna Freds opinionsbildat 2022.
Tidningen Syre den 22 oktober 2022
För Kristna Fredsrörelsen står det praktiska konstruktiva fredsarbetet i centrum. Frågan om vapenexport till Ukraina är en fråga som kräver stor ödmjukhet från vår sida, samtidigt som det varit viktigt att poängtera de lokala fredsinitiativens roll.
– Vi tror väldigt mycket på att effektiva, inkluderande och hållbara lösningar byggs av människor som är närmast berörda av situationen, och därför är frågan om hur man ska gå tillväga i exempelvis Ukraina, egentligen inte vår. Däremot har vi verktyg och metoder som möjliggörprocesser som kan nå fram till fredliga lösningar.
Lotta Sjöström Becker, i tidskriften Syre 22 oktober 2022
I maj valde den svenska regeringen att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen NATO. Kristna Fredsrörelsen framförde upprepade gånger kritik mot att beslutet inte föregicks av ett verkligt inkluderande demokratiskt samtal och gjorde gemensam sak med Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Finlands Fredsförbund, IKFF och WILPF Finland, och publicerade en kritisk artikel i Svenska Dagbladet:
– Nato är i sig ett hinder för demokratisk styrning av utrikes och säkerhetspolitiken. Alliansen är den enda stora mellanstatliga organisation som inte ens har en grundläggande policy för utlämnande av information. Det finns ingen transparens kring de beslut Nato fattar, vilket hindrar demokratiskt ansvarsutkrävande.
I skuggan av klimatkrisen och i en tid av ökat kärnvapenhot framstår Sverige, som aspirant till en medlemsplats i NATO-medlemskap, som en del av problemet. Kristna Freds har pekat på felsluten, men vi framhärdar också i att ge öppningar till en konstruktiv väg framåt:
– […] en utveckling av svensk säkerhetspolitik måste väga in den komplexa hotbild som vi står inför som klimatkris, pandemier, kärnvapenkrig, cyberattacker och externa militära hot. Utifrån en gedigen riskanalys är det möjligt att besluta om strategier som stärker vår säkerhet på kort och lång sikt.
Remissvar till Utrikesdepartementets promemoria om medlemskap i NATO, november 2022
FN:s och Världsbankens rapport om förebyggande av väpnad konflikt, Pathways to Peace från 2018 lyfter att fred och väpnad konflikt inte är ett motsatspar, utan en skala. Hållbar fred är är möjlig om institutioner och strukturer stöttar den genom omfördelning av resurser, stärkta rättssystem och ett styrelseskick och deltagande av olika grupper på lika villkor.
– Jag vill uppmuntra och påminna om att vi alla har en roll att spela. Det är viktigt att göra våra röster hörda. Från att gå med i en fredsorganisation eller hjälpa till att lära ut och sprida ickevåldsmetoder, till att påminna politiker om att söka fredliga lösningar. Fredsbyggande tar lång tid, medan krig slår sönder och raserar på ett ögonblick.
Lotta Sjöström Becker, Kyrknytt 1 juni 2022
Svenska Dagbladet den 31 oktober 2022
Inte sällan förminskas fredsrörelsens argument för att driva egna debattlinjer. Vår systerorganisation Svenska Freds har varit särskilt utsatta, men inte heller Kristna Freds har varit fredat från påhopp, också på ledarplats i de stora dagstidningarna.
– Vår framtid är hotad av eskalerande klimatkris, hotade demokratier och krig i vårt närområde. Det kräver att vi gör en uppriktig och saklig ansats att hitta vägar framåt som möjliggör en hållbar och fredligare värld. Polariserande argumentation tar oss inte dit.
Lotta Sjöström Becker svarar Mattias Svensson i Svenska Dagbladet 31 oktober
Artikeln är ursprungligen publicerad i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt. Läs hela numret här.