Flera AP-fonder må ha minskat sina innehav i de värsta klimatbovarna, men har fortfarande betydande innehav i världens största fossilbolag. Så kan det inte fortgå. Regeringen måste se till så att AP-fonderna lever upp till Parisavtalet, skriver 13 organisationer från civila samhället.
Debattartikel publicerad i Omvärlden.
Flera av de statliga AP-fonderna har fortfarande innehav i fossila verksamheter trots ett strängare regelverk som infördes för två år sedan. Även om AP-fonderna har minskat sina innehav i de värsta klimatbovarna, har de fortfarande kvar betydande innehav i världens största fossilbolag.
Enligt en ny rapport från Naturskyddsföreningen hade AP-fonderna vid årets början investeringar till ett värde av 15,7 miljarder kronor i 66 av de 200 bolagen i världen med störst kol-, olje- och gasreserver. Under förra året meddelade Första och Andra AP-fonderna att de beslutat att sälja sina innehav i fossilbolag och de har uteslutit ett stort antal bolag som utvinner och framställer fossila bränslen. Övriga AP-fonder måste nu ta sitt ansvar och lämna fossila verksamheter.
Allt fler aktörer på finansmarknaden inser att investeringar i bolag med fossil verksamhet är en dålig affär – inte bara för klimatet utan också rent ekonomiskt. Under förra året rasade oljebolagen på börsen, även om de nu har återhämtat sig.
Omställningen är på gång mot mindre klimatskadlig energi. Investerarna riskerar då att bli sittande med värdelösa, så kallade strandade tillgångar. Fler och fler investerare börjar därför överge fossilbolagen.
De finansiella riskerna med investeringar i fossila bränslen är helt enkelt för stora.
Utvinning av kol, olja och gas innebär dessutom att lokalbefolkningars och urfolks rättigheter kränks och miljön förstörs i många länder runt om i världen. Människor tvångsförflyttas med liten eller ingen kompensation och markkonflikter uppstår när utvinningen av fyndigheterna expanderar.
Finansiella aktörer är centrala i klimatomställningen. För att Parisavtalets mål ska kunna nås krävs att de globala finansiella flödena styrs om och att investeringar i fossil verksamhet upphör.
Pensionsfonderna är viktiga aktörer på de finansiella marknaderna och har en central roll i klimatomställningen De statliga AP-fonderna förvaltar totalt ca 2 000 miljarder kronor av svenskarnas pensionspengar. Det nya regelverket innebär ett lagkrav på att AP-fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.
En viktig uppgift för regeringen under våren är att utvärdera om AP-fondernas investeringar i fossil energi minskar, vilket är en av överenskommelserna i januariavtalet. Det krävs en noggrann granskning av AP-fondernas investeringar och tydliga krav på att de ska fasa ut fossila innehav i regeringens kommande utvärdering. Regeringen måste också se över om AP-fondernas styrelser har rätt kompetens för att lyckas följa Parisavtalet och kraven i det nya regelverket.
Några av AP-fonderna hävdar alltjämt att det är viktigt att ha kvar sina innehav i fossila bolag för att kunna föra en aktiv dialog med dem och få bolagen att ställa om sin verksamhet. Men ännu har inga av de stora oljebolagen lyckats minska utsläppen i takt med målen i Parisavtalet.
Det är orimligt att anta att de stora kol-, olje- och gasbolagen planerar att göra en hållbar omställning i den takt som klimatmålen kräver. Bolagens affärsmodeller grundar sig på att utvinna fossila bränslen vilket gör det osannolikt att det ska gå att påverka dem att ställa om.
Det är hög tid att alla AP-fonder nu säljer sina innehav i bolag som utvinner och producerar fossila bränslen och lägger in en högre växel i sitt arbete med att leva upp till Parisavtalet. Att flytta pengarna från fossilbranschen behöver gå betydligt snabbare än det gör idag om vi ska uppnå klimatmålen.
Regeringen måste följa upp att detta faktiskt sker. Svenska folkets pensionspengar får inte ytterligare elda på klimatkrisen utan måste bli en del av lösningen.
Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Isadora Wronski, Sverigechef, Greenpeace
Pia Björstrand, talesperson, Klimataktion
Gabi Björsson, ordförande, Emmaus Stockholm
Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Klara Knapp, ordförande, Latinamerikagrupperna
Alex Brekke, generalsekreterare, Amazon Watch Sverige
Mikael Sundström, ordförande, Jordens vänner
Hanna Dahlström, kanslichef, FIAN Sverige
Yrsa Dahlman, talesperson, Kampanjen Divestera AP-fonderna, Fossil Free Sverige
Alexander Franzén, kassör, Naturskyddsföreningen i Västerås