Var är det aktiva stödet till fredsprocesser? – Kristna Fredsrörelsen

Var är det aktiva stödet till fredsprocesser?

Datum: februari 25, 2021 | Kategori: Colombia, Debatt, Guatemala, Maghreb, Opinion, Sydsudan

Kristna Fredsrörelsens tankar kring Utrikespolitiska deklarationen 2021.

Det globala perspektivet är en omistlig del av Kristna Fredsrörelsens identitet och 100-åriga historia. Vi är idag verksamma i Latinamerika där vi skapar handlingsutrymme för hotade människorättsförsvarare genom metoden internationell medföljning, också kallad preventiv närvaro. Vi verkar också för att främja mänsklig säkerhet och hållbara metoder för dialog i konfliktområden i Nordafrika samt stödjer civilsamhället att stärka fredsprocessen i Sydsudan. Den röda tråden i vårt arbete är rättvisa och fred genom ickevåld.

Därför är det bekymmersamt att konstatera att det aktiva stödet till fredsprocesser hamnar i skuggan i 2021 års Utrikesdeklaration. Vi skulle, som freds- och ickevåldsorganisation gärna ha sett ett klart uttalat stöd för människorättsförsvarare och de breda ickevåldsliga protester som äger rum i världen, i Colombia och Guatemala såväl som i Belarus.

Vi har några exempel på sköra fredsprocesser som inte nämndes i deklarationen men som vi önskar får ta mer utrymme i den kommande prioriteringen av utrikesfrågor:

Sudans grannland Sydsudan står för världens tredje största flyktinggrupp och ett fredsavtal som inte implementeras. Befolkningen lever under fortsatt prekära förhållanden, med fortsatta våldsyttringar mellan olika etniska grupper och eskalerande fattigdom. Civilsamhället i Sydsudan kräver en omvärld som ser dem och som stödjer en fredlig övergång till ett demokratiskt valt styre. En stor svältkatastrof står om hörnet och vi behöver stärka fredsinsatserna men också WFPs fredskomponent för att förebygga att akut hunger blir bensinen som släcker fredshoppet.

Colombia är ett land som tidigare lyfts fram som ett exempel på Sveriges engagemang för fred, men det nämns inte i årets utrikesdeklaration, trots att Sverige investerat åtskilligt i den colombianska fredsprocessen. Vi vill understryka att situationen för människorättsförsvarare i Colombia, särskilt för kvinnor, jordbrukare, urfolk och afrocolombianer är mycket allvarlig och i stort behov av internationell uppmärksamhet. Sverige behöver fortsätta resurssätta implementeringen fredsavtalet. Därför knyter vi starka förhoppningar till den kommande Latinamerika-strategin. Det kan tilläggas att det svårt prövade Colombia är ett av de länder som tagit emot flest venezuelanska flyktingar. Ett helhetsgrepp i regionen är önskvärd, men det bör inte ske på bekostnad av redan pågående fredsprocesser.

Vi önskar också rikta uppmärksamhet mot konflikten i Västsahara. Som freds- och ickevåldsorganisation har Kristna fredsrörelsen bedrivit mångåriga samarbeten med människorättsaktivister och människorättsorganisationer i Nordafrika. Höstens larmrapporter från Västsahara kulminerade i att den 30-åriga vapenvilan med Marocko bröts i slutet av november i förra året. Sverige bör stötta snabba insatser för intensifierad dialog mellan parterna och stärka förutsättningarna för en fredlig process framåt med att snarast tillsätta FNs specialombud.

Det är vår förhoppning att förebyggande av våldsam konflikt genom fredliga metoder i framtiden får större utrymme, en bärande roll, i den svenska utrikespolitiken.

Lotta Sjöström Becker, Generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen
2021-02-24

Denna analys skickade vi till folkvalda och utrikes- och biståndspolitiska talespersoner i riksdagspartierna.